Sjukdomen är en av de mest fruktade sjukdomarna i världen och påverkar för närvarande livet för mer än 55 miljoner människor och deras anhöriga.
Demens är ett allvarligt och försvagande tillstånd som sakta men säkert berövar den drabbade mentala förmågor som exempelvis koncentration, språk och minne.
Därför kämpar läkare och forskare världen över oavbrutet med att ta reda på hur vi själva kan minska risken att drabbas innan de första tidiga varningstecknen dyker upp.
Nu har forskare vid University of California Davis genomfört en stor metaanalys med data från inte mindre än 44 000 personer.
Deras analyser visar att personer med vissa personlighetsdrag verkar löpa lägre risk att utveckla demens, medan andra verkar ha en ökad risk.
Det är långt ifrån första gången som forskare har undersökt sambandet mellan olika personlighetsdrag och demens och kommit fram till samma slutsats.
Men forskarna vid University of California ville testa resultaten i stor skala och med nya tekniska hjälpmedel.
Viss personlighetstyp löpte lägre risk att drabbas
Därför gick de igenom data från åtta tidigare publicerade studier som inkluderade totalt 44 000 personer, varav 1 703 utvecklade demens.
Liksom de flesta andra studier på området använde forskarna de "fem stora personlighetsdragen", även kända som femfaktormodellen.
Modellen är ett försök att beskriva våra komplexa personligheter och vart och ett av de fem grundläggande dragen har två motsatser.
Personer som får höga poäng i neuroticism är exempelvis benägna att känna stress och oro, medan personer som får låga poäng lättare tar saker och ting med lugn.
De fem personligheterna är:
- Neuroticism (känslomässig stabilitet/instabilitet)
- Extraversion (behov av social umgänge)
- Öppenhet (inställning till förändringar til forandringer)
- Vänlighet (emotionell aspekt av socialt umgänge)
- Samvetsgrannhet (inställning till struktur och effektivitet)
Mätvärdena från femfaktormodellen kompletterades med deltagarnas egen subjektiva bedömning av sitt välbefinnande, allmänna känslomässiga tillstånd och livstillfredsställelse.
Forskarna jämförde också resultaten med kognitiva tester och letade efter eventuella tecken på hjärnsjukdom vid obduktion.
Det övergripande resultatet var att personer som fick höga poäng på personlighetsdrag som samvetsgrannhet, extraversion och positiv affekt tycktes löpa mindre risk att diagnostiseras med demens än de som fick höga poäng på så kallad neuroticism och negativ affekt.
Steg för steg: Alzheimers sjukdom invaderar hjärnan
1. Lätt kognitiv försämring
- Angripet område: Alzheimer börjar i den mediala temporalloben.
- Symptom: Försämrat korttidsminne.
- Varaktighet: Cirka sju år.
2. Mild sjukdom
- Angripet område: Sjukdomen sprider sig i temporalloben och till pannloben.
- Nya symptom: Sämre läsförmåga, orienteringsförmåga och igenkänning.
- Varaktighet: Cirka två år.
3. Moderat sjukdom
- Angripet område: Alzheimer sprider sig till pannloben.
- Nya symptom: Impulsivitet, försämrad uppmärksamhet och sämre omdöme.
- Varaktighet: Cirka två år.
4. Svår sjukdom
- Angripet område: Åkomman sprider sig till nackloben.
- Nya symptom: Synstörningar.
- Varaktighet: Cirka tre år (sedan avliden).
Med andra ord fann forskarna ett samband mellan personer som är mycket samvetsgranna, pratsamma, utåtriktade, aktiva, delaktiga och entusiastiska och en lägre risk för demens.
Personer som har en större tendens att oroa sig och hänge sig åt tankar och känslor som förknippas med exempelvis ilska, ångest, skuld, avsky och rädsla verkade däremot ha en högre risk att utveckla demens.
Till forskarnas stora förvåning fann de inte samma samband mellan personlighetsdrag och synliga tecken på hjärnsjukdom hos de patienter vars hjärnor undersöktes efter döden.
Enligt forskarna kan en förklaring vara att vissa personlighetsdrag gör människor mer motståndskraftiga mot hjärnskador efter sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom.
Och att personer som får högre poäng inom vissa personlighetsdrag kan hitta sätt att kringgå funktionsnedsättningar – oavsett om de är medvetna om det eller inte.
De ger ingen direkt förklaring till varför människor med vissa personlighetsdrag verkar vara mer eller mindre skyddade än andra.
En annan möjlig förklaring, som tidigare har lyfts fram, är skillnader i beteende, där personer som exempelvis har höga poäng i samvetsgrannhet kan vara mer benägna att ha en bättre kosthållning och ta hand om sin hälsa, vilket kan få stor betydelse på lång sikt.
Det är viktigt att betona att forskarna har hittat ett samband, men inte något orsakssamband.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer's Association.