Upp som en sol och ned som en pannkaka beskriver väl marknadsräntornas utveckling de senaste månaderna. Oro för USA:s stora underskott och räntehandlare som lyssnade på centralbankernas budskap om högre räntor längre ledde till kraftiga uppgångar under slutet av sommaren.
Den retoriken köper marknadsaktörerna inte längre.
”Det marknaden säger nu, efter både svagare konjunktursignaler och framför allt lägre inflationstal, är att det inte ser trovärdigt ut: vi tror inte att räntorna kommer att vara så här höga särskilt länge”, säger Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, i Di-podden Makrorådet.
Från nivåer nära 5 procent i mitten av oktober har den amerikanska tioårsräntan gått ned mot 4,15 procent. Den svenska motsvarigheten har gått från över 3 procent till cirka 2,35 procent, de lägsta nivåerna på ett halvår.
Den kraftiga rörelsen syns också på terminsmarknadens prissättning när det gäller styrräntor, noterar Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.
”Det är en enorm omställning som har skett. Nu prissätts sänkt ränta under det första kvartalet från Federal Reserve, ECB och, faktiskt, Riksbanken.”
Kristin Magnusson Bernard tycker att centralbankerna själva delvis ligger bakom:
”Det är mindre prat om platåer, mer om att nya höjningar inte är så troliga och ingen stark guidning över huvud taget utan fokus på statistikutfallen. Då gör marknaden sin egen tolkning, vilket jag tycker är positivt.”
Anderas Wallström håller inte riktigt med:
”Generellt sett tycker jag inte att centralbankerna har börjat prata mjukare och på det viset drivit ned räntorna. I stället är det gynnsamma utfall som ligger bakom. Om man tittar på momentum (inflationen mätt under ett kortare tidsintervall än gängse 12 månader, Di:s anm.) så är inflationen i princip normaliserad i USA och Europa. Det är fantastiskt och något som ingen trodde skulle inträffa redan nu. Dessutom har ekonomin visat sig svagare än väntat.”
Något som inte har ändrats är utsikterna för de amerikanska statsfinanserna, som ser ut att fortsätta försämras. Det kan bli en broms för räntenedgången, enligt Andreas Wallström.
”Jag tror fortfarande att det kommer att vara en faktor som håller uppe långa räntor i USA, och även Sverige, under kommande år.”
