Hoppa till innehållet

Kärnkraftsbesked och insynssälj – helgens viktigaste nyheter

Helgens största ekonominyhet var att industrimannen och bolagsbyggaren Melker Schörling somnade in i hemmet efter en lång tids sjukdom.

Andra nyheter var att Vattenfalls vd tydligt markerade att det inte blir någon ny kärnkraft utan statligt stöd samt att försäkringsjättarnas nota för naturskador fortsätter uppåt.

Foto: Joey Abrait

Efter en lång tids sjukdom gick industrimannen Melker Schörling bort i helgen, omgiven av sin närmaste familj. Den 76-årige bolagsbyggaren ligger bakom utvecklingen av storföretag som Securitas, Hexagon, AAK och Hexpol. Hans två döttrar Sofia och Märta har sedan några år skolats in i rollen som storägare genom investmentbolaget MSAB.

Läs även: En klassresa som saknar motstycke – här är Melker Schörlings liv

Många röster från näringslivets toppskikt beklagade Melker Schörlings bortgång och hyllade hans gärning som bolagsbyggare.

En av rösterna var Carl-Henric Svanberg.

”Melker var en fantastisk ledare och vän. Han hade en unik förmåga att se möjligheter både i affärer och människor”, säger industrimannen.

På energisidan gav Vattenfalls vd Anna Borg intressant besked i en intervju med Ekot. Hon pekade på att kärnkraften är värd högre investeringskostnader eftersom den ger stabil kraft.

Samtidigt blir det ingen ny kärnkraft från Vattenfall om inte staten går in med stöd.

”Det blir svårt att få lönsamhet på kommersiell basis”, säger hon.

Från de svenska börsbolagen var det tyst under helgen, men Håkan Hellström, styrelseledamot i Hemnet, har enligt Finansinspektionens insynsregister sålt ytterligare 10.000 aktier i bolaget. Försäljningen gjordes på torsdagen till kursen 243,8 kronor per aktie och var således värd drygt 2,4 miljoner kronor.

FN:s globala klimatmöte i Dubai drog till sig världens blickar. Samtidigt presenterar försäkringsjätten Swiss Re siffror över hur stora årets globala naturskador väntas bli.

Skadekostnaderna uppskattas till 2.800 miljarder kronor varav cirka 40 procent har täckts av försäkringar. Den enskilt största katastrofen kostnadsmässigt var februari månads jordbävning i Turkiet och Syrien.

Den starkaste trenden inom naturskador är att förluster i spåren efter kraftiga stormar har ökat med 7 procent om året under 30 år. Av årets försäkringsskador på cirka 1 000 miljarder kronor är det stormskador som står för merparten.

 

Innehåll från IntrumAnnons

Så ska banker tänka när de strukturerar sin NPL-strategi

Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.
Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.

För banker är Non Performing Loans – NPL – en utmaning som kan ha flera negativa konsekvenser. Intrum har lång erfarenhet av att hjälpa banker med NPL-strategier.

– Vi har flera lösningar att erbjuda, säger Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige.

I spåren av hög ränta har antalet NPL:er hos svenska banker ökat – vilket kan leda till ökade kapitalkrav från regulatoriska myndigheter.

Med en god NPL-strategi kan banker förbättra sin kapitaltäckning, minska sina risker och därmed säkerställa en stabil och hållbar affärsverksamhet. Här kan Intrum hjälpa till.

– Den första frågan bankerna ska ställa sig är vilket underliggande behov som är viktigast för dem, om det handlar om att skapa likviditet i ett tidigt skede, om det handlar om att minska kapitalkraven till följd av backstop-regelverket, eller om man vill skapa förutsägbarhet kring reserveringar för kreditförluster, säger Julia Reuszner.

Intrum har ett brett utbud av lösningar

För många banker är likviditet och operationell avlastning drivande för NPL-strategin. 

– I detta scenario är normalt sett en ren försäljning av fordringarna bästa lösningen, säger hon.

Men intresset för att avyttra sina NPL:er har minskat då köparna på grund av ökade räntekostnader och ett osäkrare makroekonomiskt läge nu betalar sämre än tidigare. Det har gjort att man har börjat se sig om efter andra strategier. I tillägg sätter backstop-regelverket krav på avyttring för att minska kapitalkraven. 

Värdepapperisering är ett alternativ som utifrån det gällande marknadsläget i Norden nu även blivit aktuellt, där NPL:erna ompaketeras och säljs vidare som värdepapper till investerare.  

– Vi har lång erfarenhet av denna lösning och har gjort många sådana transaktioner, speciellt i södra Europa, säger Julia Reuszner.

Om man istället önskar större förutsägbarhet kring reserveringar för kreditförluster kan en lösning vara antingen en så kallad Forward Flow, då man säljer framtida förfallna fordringar på månadsbasis. Alternativt använder man sig av traditionell inkasso för att få tillbaka så stor andel som möjligt av utlånade pengar.

Intrum förstår bankernas behov

Tack vare mångåriga affärsrelationer med banker och finansinstitut har Intrum byggt upp en djup förståelse för deras behov.

 – Bankerna jobbar långsiktigt med sina kunder. Därför är vi väldigt måna om att även vi gör det, så att de kan fortsätta att ha en god relation med dem, avslutar Julia Reuszner.

Om Intrum
Under hundra år på marknaden har Intrum outtröttligt fokuserat på att hjälpa sina uppdragsgivare att få betalt, och samtidigt hjälpa den som är skuldsatt att bli skuldfri. Det ger Intrum både en finansiell och en social roll i det finansiella ekosystemet.

Läs mer på: intrum.se

Mer från Intrum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Intrum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera