År 2015 inleddes ett ekonomiskt experiment i Sverige. Riksbanken började köpa obligationer – alltså värdepapper – i stor skala. Andra centralbanker världen över hade gjort samma sak efter finanskrisen 2007-2008.
Vid den här tiden var inflationen för låg. Det räckte inte att sänka räntan. Centralbankerna började därför shoppa loss som ett gäng köpsugna modelejon på mellandagsrean.
Först köptes statsobligationer och sedan, när coronan kom, värdepapper i företag. Bland annat inhandlade Riksbanken företagsobligationer för fem miljarder kronor i fastighetsbolag, bland dem det numera konkurshotade SBB. Pandemin gjorde att restaurangerna och vänthallarna på Arlanda ekade tomma, men de ekonomiska hjulen måste rulla. Stödköpens syfte var att undvika en finanskris.
Totalt köpte Riksbanken värdepapper för 975 miljarder kronor under åren 2015 till 2021.
Den insiktsfulle kanske nu frågar sig följande: Stimulanser i all ära, men att köpa värdepapper i Ilija Batljans bostadsbolag? Fastighetsmarknaden skakar.
Det kan ju ändå inte ha varit ett bra koncept ens på idéplanet?
Som om inte det vore nog var Riksbanken medveten om riskerna, men körde på ändå.
Nej, det var det inte. En ny granskning från Riksrevisionen visar att stödköpen under pandemin förvisso gjorde att ekonomin hölls i schack. Men effekten på de räntor som företag och hushåll betalar för sina lån tycks ha varit nära noll. Det finns inte mycket som tyder på att experimentet med obligationsköp lyckades få upp inflationen mer än på marginalen, konstaterar riksrevisorerna.
Förlusterna är desto större.
Det ekonomiska läget har på kort tid vänts upp och ner. Inflationen har tagit fart, och det med råge. Centralbankerna har levererat räntehöjning efter räntehöjning.
Precis som Sveriges villaägare fått erfara har värdet på tillgångar sjunkit. Faktum är att Riksbankens stödköp gått käpprätt åt skogen.
Nu säljer Riksbanken obligationerna till ett lägre värde än vad de köptes för. Förlusten uppgår till 61 miljarder kronor. Det är så illa att den svenska centralbanken går minus. Och när en riksbank inte har ordning och reda på finanserna, ja, då är det skattebetalarna som får täcka upp.
80 miljarder kommer att behöva skjutas till. Dessutom kommer vår centralbank inte att leverera någon vinst till staten på flera år.
Som om inte det vore nog var Riksbanken medveten om riskerna, men körde på ändå. Skulden faller tungt på den tidigare riksbankschefen, Stefan Ingves. Trots varningar från sin egen stab valde han att gå vidare med stödköpen, avslöjade DN nyligen.
Nu när riksbanksledningen kommer till riksdagen med fickorna tomma är det viktigt att politikerna kommer ihåg en sak. Vi har en oberoende riksbank. Men det innebär inte att den kan sätta sprätt på mångmiljardbelopp hursomhelst.
Riksbankslagen säger att det ska vara ordning och reda. Följs inte den devisen får politikerna ta ledningen i örat.