Mot alla odds: Kvinna undkom Alzheimers sjukdom trots sjukdomsarv
Hon ärvde exakt samma genetiska mutation som orsakade att hälften av hennes familjemedlemmar drabbades av Alzheimers sjukdom. Nu tror forskare att hon kan bära på hemligheten om hur sjukdomen kan bekämpas.
Bilden visar en MRT-avbildning av en hjärna. Personen på bilden är inte den colombianska kvinnan.
Det är den vanligaste orsaken till demens i världen och beskrevs första gången 1906 av den tyske läkaren Alois Alzheimer.
Forskarna vet dock fortfarande inte exakt varför Alzheimers sjukdom utvecklas och långsamt börjar tära på hjärncellerna och minnet hos mer än 55 miljoner människor världen över.
Men nu kan en colombiansk kvinna med en unik historia kanske hjälpa dem att hitta en del av svaret.
Kvinnan var en del av en stor colombiansk familj där sjukdomen har plågat släktträdet i generationer och drabbat hälften av medlemmarna i 40-årsåldern.
Flera spår i hjärnan
Men trots att kvinnan ärvde exakt samma genetiska mutation som utlöste sjukdomen tidigt hos hennes familjemedlemmar, klarade hon sig själv och förblev kognitivt frisk långt upp i 70-årsåldern.
Nu tror forskare från Washington University School of Medicine att de har hittat en del av hemligheten.
Kvinnan hade, liksom resten av hennes familj, en mutation i en gen som kallas presenilin-1, som orsakar en överproduktion av proteinet beta-amyloid i hjärnan, vilket gör att det samlas i klumpar redan i 20-årsåldern.
Enligt vissa forskare kan proteinavlagringarna vara en del av orsaken till de tidiga och ärftliga varianterna av sjukdomen.
Men trots att kvinnan i 70-årsåldern hade mycket mer ansamlingar av proteinet i hjärnan än vad hennes familjemedlemmar hade i 40-årsåldern när de drabbades av sjukdomen, så visade hon bara minimala tecken på kognitiv försämring.
Forskarna misstänkte att förklaringen kunde finnas i en annan genetisk mutation.
En tidigare studie av samma kvinna från 2019 visade att kvinnan även hade en specifik mutation i båda kopiorna av den så kallade APOE-genen, som också anses vara kopplad till Alzheimers sjukdom.
Kvinnans extremt sällsynta kombination av mutationer gjorde det svårt för forskarna att verifiera om det faktiskt var mutationerna i APOE-genen som skyddade henne.
I jakten på svar tittade forskarna närmare på en grupp genetiskt modifierade möss som hade programmerats att överproducera proteinet beta-amyloid i hjärnan och som dessutom hade den speciella mutationen i APOE-genen.
Forskarna injicerade sedan det mänskliga tau-proteinet i hjärnan, vilket tros ansamlas i hjärnan under de senare stadierna av sjukdomen, varpå de kognitiva förmågorna ofta försämras.
Återupplivar hjärnans sopgubbar
Enligt forskarna kommer injicering av tau-proteiner i en hjärna fylld med amyloidprotein ofta att sätta i gång processen och få tau-proteinerna att ansamlas i trassliga nätverk och uppta allt större delar av hjärnan.
Men precis som den colombianska kvinnan utvecklade mössen endast mycket begränsade nätverk av de potentiellt sjukdomsframkallande tau-proteinerna.
Orsaken verkade ligga hos en av hjärnans viktiga sopgubbar, immuncellerna mikroglia, som tycktes bli mycket effektivare på att avlägsna tau-proteinerna i hjärnan innan de kunde spridas till fler celler.
Enligt forskarna är förhållandet mellan beta-amyloidproteinerna och tau-proteinerna ett av de största mysterierna när det gäller att förstå Alzheimers sjukdom.
Därför hoppas de att upptäckten så småningom ska leda dem till ett nytt vapen mot den allvarliga sjukdomen.
"...om vi kan hitta ett sätt att imitera effekterna av mutationerna i APOE-genen, kanske vi kan stoppa att människor som redan är på väg att utveckla Alzheimers sjukdom fortsätter på den vägen", förklarar studiens huvudförfattare David M. Holtzman i ett pressmeddelande.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell.