Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Kommunernas slarv kan göda fusk-Sverige

Kommunerna betalar ut stora summor utan koll. En ny granskning visar på farliga brister.

Haninge kommun har betalat över nio miljoner kronor till ett företag som saknar F-skattsedel.
Foto: Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det är Skatteverket som godkänner anmälan om F-skatt.
Foto: Pressbild

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Kommunerna måste arbeta förebyggande mot brott. En ny lag som trädde i kraft i somras tvingar dem bland annat att kartlägga den lokala brottsligheten och upprätta åtgärdsplaner.

Det absolut minsta man kan kräva av det lokala styret är att det håller koll på sina egna utbetalningar. 

En ny granskning visar dock att det står illa till med kontrollen på ekonomikontoren.

Entreprenören Jens Nylander blev i våras uppmärksammad för sin genomgång av Ica. Han kunde bland annat visa att många Ica-handlare hade satt i system att plocka ut vinstutdelningar vid extra bolagsstämmor – vilket i regel inte syns på de vanliga informationskällorna på nätet.

Nu har Nylander med hjälp av artificiell intelligens gått igenom 22 miljoner fakturor från över 200 000 leverantörer till merparten av Sveriges 290 kommuner. Han har lagt särskild vikt vid frågan om leverantörerna har F-skattsedel eller inte.

För att få en sådan måste företag ha lämnat in sina deklarationer och betalat skatter och avgifter. Vid missförhållanden kan det återkallas. F-skatt är alltså ett tydligt tecken på om ett bolag är seriöst eller inte.

Resultaten av Nylanders granskning är häpnadsväckande.

För det första har hälften av alla leverantörer fel organisationsnummer inlagda i kommunernas register. Det innebär att det inte går att granska om de innehar F-skattsedel eller inte.

Kommunerna måste faktiskt skärpa sig.

Men framför allt visar granskningen att företag som saknar F-skattsedel kan runda de kontroller som trots allt görs.

Många kommuner använder IT-system som ska varna för misstag, risker och bedrägerier. Men flera leverantörer använder faktureringstjänster som mellanhänder och då görs kontrollen mot det fakturerande bolagets uppgifter och inte mot den som utför det verkliga arbetet.

På så vis har Haninge betalat ut över nio miljoner kronor de senaste 15 månaderna till ett bolag som blev av med sin F-skattsedel i september i fjol. Och Strängnäs kommun har betalat ut närmare en halv miljon kronor till ett företag som avregistrerades för F-skatt redan för sju år sedan.

Journalister och medborgare som vill veta hur det ser ut i sina kommuner kan använda Nylanders databas som ligger utlagd på nätet.

Frågan om F-skatt kan låta som en teknikalitet, men den är viktig.

Sverige har ett växande problem med skattefusk och osund konkurrens inom näringslivet. I många branscher börjar det bli svårt att överhuvudtaget konkurrera för de som följer alla regler. 

Genom att försöka säkerställa att man bara anlitar seriösa aktörer kan kommuner bidra till att regler upprätthålls och brottslighet försvåras. Utan ett vitt näringsliv kommer ju skatteintäkter till välfärden med tiden att sina.

Kommunerna måste faktiskt skärpa sig.