Innehåller mandlar verkligen cyanid?

Mandlar är en oumbärlig del av julen, men jag har läst att de innehåller cyanid. Stämmer det och finns det i så fall en gräns för hur många jag bör äta?

Mandlar under gran
© Shutterstock

Mandlar kan vara både söta och bittra, men oavsett sort innehåller de ämnet amygdalin.

När amygdalin bryts ned bildas vätecyanid, även känt som blåsyra, med formeln HCN. Blåsyra är en kombination av cyanid, CN-, och en vätejon, H+.

Både cyanid och blåsyra är starka gifter. Blåsyra kan exempelvis blockera blodets förmåga att transportera syre på samma sätt som kolmonoxid.

I sötmandlar är koncentrationen av amygdalin, och därmed cyanid, mycket låg. I en studie från 2013 uppskattade en grupp tunisiska forskare att ett kilo mandlar innehåller 25,2 milligram cyanid. Det innebär att man måste äta flera tusen sötmandlar innan de blir skadliga för hälsan.

Cyanid används som kemiskt vapen

I bittermandel är koncentrationen dock betydligt högre. Samma tunisiska studie uppskattar att dessa mandlar innehåller så mycket som 1 062 milligram per kilo eller 40 gånger mer än sötmandlar.

Om du hittar riktiga bittermandlar, till exempel på ett mandelträd, kan så lite som 50 stycken vara en dödlig dos för en vuxen person, och bara ett par stycken kan göra ett litet barn allvarligt sjukt.

Många länders livsmedelsmyndigheter varnar också för att använda bittermandel i matlagning.

Cyanid har använts både i kemiska vapen och i gaskammare i form av blåsyra. I exempelvis bittermandlar har ämnet till uppgift att försvara mandeln mot att bli uppäten.

Ämnet finns också i relativt höga koncentrationer i exempelvis aprikoskärnor, persikokärnor och kärnor från äppelskrutt.

Korn, kärnor och frön skyddas dock ofta av ett osmältbart membran.

Om du sväljer dem utan att först krossa dem med tänderna kommer de oftast ut osmälta med sitt giftiga innehåll intakt.

Ditt kök är fullt av gifter

Många vanliga matvaror kan hota din hälsa om du använder dem felaktigt eller konsumerar för mycket.

Muskotnöt innehåller nervgift
© Shutterstock

1. Muskotnöt innehåller nervgift

Muskotnöten, som egentligen är en fruktkärna, innehåller oljan myristicin. Ämnet fungerar som ett nervgift och kan i stora doser orsaka hallucinationer, yrsel, förvirring och kramper.

Stjärnfrukten hotar njursjuka
© Shutterstock

2. Stjärnfrukten hotar njursjuka

Stjärnfrukten, carambola, innehåller karamboxin. Ämnet är en aminosyra och är vanligtvis ofarligt. Hos personer med vissa njurproblem utlöser det dock epilepsiliknande anfall och kan vara dödligt.

Potatis är kemiska fabriker
© Shutterstock

3. Potatis är kemiska fabriker

Liksom andra arter i potatissläktet kan potatisen producera svamp- och insektsgiftet solanin. Det sker när knölarna utsätts för ljus. Ämnet gör potatisen grön, så att de farliga potatisarna kan kastas.