LEDARE. Sparande är en särskild sak där varje krona symboliserar något mer. Kanske en kontantinsats till en bostadsrätt i innerstan, ett sommarhus i skärgården, en utdrygad pension, en buffert om man blir arbetslös, eller aktier i ett bolag man hoppas ska vara en kursraket.
Sänkt skatt på ISK är ett vallöfte som regeringen inte har råd att dra ut på.Foto: Pontus Lundahl/TT
I alla dess former är sparande egenmakt. För varje krona som sätts in på banken så ökar man sin frihet. Genom årtiondena har politiker också uppmanat människor att spara och investera. Tidigare folkpartisten och finansministern Anne Wibble ville rent av att alla skulle ha en årslön på banken.
Därför är det särskilt motbjudande med politiska initiativ som försvårar sparande. Genom åren har det inte minst märkts i frågan om skatt på investeringssparkonton. Hela syftet med ISK var att förenkla sparandet. Det har gjort nästan 4 miljoner svenskar till kapitalister och flyttat makt från det kollektiva sparandet till individen. Värdet av det är större än siffrorna på kontot.
Under sin tid vid makten höjde S aktivt skatten på ISK två gånger. När de dessutom ville införa ett tak på sparandet blev det ramaskri. Det var en moraliskt känsligare fråga än vad Magdalena Andersson kunde föreställa sig och partiet tvingades backa direkt.
I fallet med borgerliga politiker är sänkt skatt på sparande rent av ett kärnuppdrag. När regeringen och SD på måndagen deklarerade att de är överens om att skattebefria de första 300 000 kronorna på ISK var det därför mycket välkommet. Visserligen var man överens om det redan i fjol i och med att det står i Tidöavtalet, men har inte gjort något på det.
Förslaget som nu skickas på remiss skulle innebära att personer med lägre inkomster faktiskt kan ha sin årslön på banken skattefritt. Det är vältajmat. Sparkontona som var välfyllda efter pandemin har svenskarna under året tömt för att betala för den stjärnsmäll som räntor och inflation inneburit. Det är bara ett problem. Regeringen kan inte lova när de tänker driva igenom förslaget.
Kanske 2025, kanske 2026, det beror på det ekonomiska läget. Regeringen måste börja se sig omkring. Överallt faller inflationen. Marknaden räknar med sex räntesänkningar nästa år och ytterligare två till året därpå. Att vänta till 2026 är inte bara ekonomiskt oförsvarbart men en farlig politisk strategi. Ytterst är det en värderingsfråga.
Sänkt skatt på ISK är ett vallöfte de inte har råd att dra ut på.
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.
– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.
Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.
– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.
Hög tid att börja nu
Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.
– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.
Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.
– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
