En tidigare okänd struktur i den mänskliga hjärnan har upptäckts. Det är en supertunn hinna som består av ett lager celler och som visar sig spela en roll för hjärnans immunförsvar.
Upptäckten gjordes av danska och amerikanska forskare och en forskningsartikel i ämnet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
En av forskarna är Maiken Nedergaard, professor vid Köpenhamns universitet och University of Rochester i USA. Hon kallar upptäckten av den fjärde hjärnhinnan fantastisk.
Bättre förståelse av Alzheimers sjukdom
"Om man hittar något så grundläggande får det betydelse för i stort sett alla de hjärnsjukdomar vi tittar på."
"Det blir sig är en ny företeelse att studera, och man kan studera den i stort sett i vilken hjärnsjukdom som helst", förklarar hon.
Förhoppningen är att upptäckten ska leda till en bättre förståelse av Alzheimers sjukdom och MS.
Membranen förstörs
Detta är en slumpmässig upptäckt.
Kjeld Møllgård, som är professor i neuroanatomi vid Panum-institutet vid Köpenhamns universitet, letade efter något helt annat när han skar i huvudena på döda genetiskt modifierade möss och upptäckte den fjärde hjärnhinnan.
Det var det faktum att han skar upp hela huvuden och inte bara hjärnan som gjorde det möjligt att se membranet.
"När man ska undersöka hjärnan brukar man ta ut hela hjärnan. När man gör det förstörs membranet. Det är därför vi inte har kunnat se det", säger Maiken Nedergaard och förklarar varför upptäckten har gjorts först nu.
Läroböcker måste skrivas om
I mer än 50 år har Kjeld Møllgård undervisat läkarstudenter om hjärnans uppbyggnad, bland annat att det finns tre hjärnhinnor.
Men det är felaktigt och därför måste läroböckerna inom området skrivas om och denna nya kunskap skrivas in. 80-årige Møllgård berättar för Lundbeckfonden att detta är den viktigaste prestationen i hans karriär och konstaterar att det är "lite kul att det händer mig vid den här åldern".
Tillsammans bildar de fyra hinnorna en skyddande barriär runt hjärnan.
Smutsig och ren vätska
Den nyupptäckta hjärnhinnan kallas SLYM och har flera funktioner. En är att den delar upp vätskan i hjärnan i två rum, så att det finns smutsig vätska i den ena och ren vätska i den andra.
"Det innebär att det glymfatiska systemet, som rengör hjärnan när vi sover, får in ren vätska när man har en frisk och pigg hjärna, medan den smutsiga vätskan kan rinna ut en annan väg", säger Maiken Nedergaard.
Om membranen går sönder blandas vätskorna med varandra. Det kan vara problematiskt eftersom det kan leda till att avfallsprodukter som nedbrutna proteiner tar sig tillbaka in i hjärnan.
Den andra funktionen är kopplad till hjärnans immunförsvar. Immuncellerna i membranet söker kontinuerligt igenom hjärnhinnevätskan efter tecken på infektion eller cellskada. Om de hittar ett problem aktiverar de immunförsvaret.
Det är dessa egenskaper som forskarna ska granska närmare i hopp om att förstå Alzheimers sjukdom och andra sjukdomar som orsakas av att hjärnan och dess funktioner bryts ned.