Hoppa till innehållet

Elektrifieringen och klimatomställning leder till jobb, men var finns de nya medarbetarna?

Sveriges energiföretag kan engagera sig i utbildningar och erbjuda praktikplatser – men politiken och utbildningsväsendet har en viktig uppgift för att underlätta rekryteringen, skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.

Foto: Patrik olsson
Foto: Fotograf Erik Cronberg

Riksdag, näringsliv och energibransch är överens. Elektrifiering är nyckeln till klimatomställningen och energisystemet behöver utvecklas och byggas ut. För att det ska vara möjligt behöver många fler attraheras till utbildning som leder jobb i branschen. Både nya och befintliga kompetenser behövs och de behövs nu. Politiken, utbildningsväsendet och branschen måste tillsammans göra en rejäl kraftansträngning för att säkerställa att vi attraherar och utbildar våra unga till yrken samhället har behov av.

Energimyndigheten har i uppdrag att samordna en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. Deras kartläggning och analys av kompetensbehoven inom olika energiområden lyfter fram hela 35 framtida bristyrken. Det låter mycket, men är samtidigt ganska naturligt. Energibranschen är förutsättningen för elektrifiering och klimatomställning och när branschen växer behövs många fler medarbetare, som civil- och högskoleingenjörer, installationselektriker och vindkraftstekniker. Samtidigt har vi redan nu brist på vissa nyckelroller, så som distributionselektriker som rustar och bygger våra elnät – vår kanske mest samhällskritiska infrastruktur.

En stor utmaning är att för få söker de el- och energiutbildningar som finns tillgängliga och examinationsgraden är för låg. Teknikprogrammet på gymnasiet, en avgörande ingång till att bli elkraftsingenjör, är det högskoleförberedande program som enligt Skolverket tappat flest sökande elever. 

På de yrkesförberedande programmen ser det inte heller ljust ut.  Regeringen har tagit bort stödet till den branschskola som utbildar 100 av de 130 examinerade distributionselektrikerna varje år, nämligen Åsbro kursgård, Sveriges största utbildningsmiljö för träning i el och energi. Situationen hanteras nu genom att företag och kommuner skjuter till medel för de som redan går utbildningen. Det är inte en hållbar lösning – utan nya och modiga beslut krävs för att säkerställa kompetensförsörjningen.   

Över huvud taget måste fler examineras inom yrkesutbildningar. En ny rapport från Skolverkets bekräftar att gymnasieutbildning och Komvux inte matchar marknadens behov och fler elever behöver vägledas till att välja de utbildningar som faktiskt leder till jobb. Energiföretagen ser positivt på att Sveriges politiker, oaktat parti, ser möjligheterna med elektrifieringen. Vi vill se breda lösningar där vi tillsammans arbetar för att vår framtidsbransch klarar kompetensutmaningen.

Energiföretagen uppmanar politiken att ta ett samlat grepp för nå målen för elektrifiering och kompetensförsörjning. Vi vill därför se:  

Reformer och handlingsplan för att höja kunskap och attraktionskraft. Många andra länder med likartade utmaningar har större reformvilja än Sverige och mer flexibla system för att nå kompetens med såväl högskolebehörighet som yrkesfärdighet. Sverige behöver en reformplan för energikompetens med målet att höja kunskapsnivån och intresset för matematik och teknik samt kapa stuprör mellan teori och praktik och skapa yrkesfärdighet genom branschförankrad och anpassningsbar utbildning i ett flexibelt system som attraherar unga och vuxna.

Konkret plan som ger effekt för yrken där branschen har stora behov. Regeringens satsningar på fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, vuxenutbildning och högskolan i form av anslagshöjningar för teknikområdet är steg i rätt riktning. Men i det akuta behov som nu uppstår i energibranschen blir det tyvärr myrsteg. För vilka ska fylla platserna? Hur ska kvaliteten och genomströmningen förbättras? Långsiktiga utredningar är bra, men det saknas skarpa målsättningar för utbildningssystemet och en konkret plan för att nå målen i tid. Regering så väl som opposition behöver lyssna på myndigheternas signaler.   

Utveckla nationella kompetenscentrum för energikompetens. Skapa kompetenscentrum med framstående utbildningsmiljöer för energi på minst tre orter i Sverige, där Åsbro kursgård och Artcic Center of Energy är exempel på bra plattformar att bygga vidare på. Dessa center bör omfatta utbildning och livslångt lärande med den senaste forskningen och utrustningen för gymnasieutbildning, yrkesvux, yrkeshögskoleutbildning och högskola.

Sveriges energiföretag, ska göra sitt för att visa vad man kan erbjuda, engagera sig i utbildningarna och erbjuda praktikplatser – men politiken och utbildningsväsendet har en viktig uppgift i att underlätta rekryteringen. Det ligger i allas intresse att utbilda dagens unga för en framtidsbransch och ett yrke där de behövs.  

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera