Är plastgran klimatvänligare?

Om man vill belasta klimatet så lite som möjligt, är det då bäst att välja en naturlig julgran eller en gran av plast?

© Andrew Angelov/Shutterstock

Du kanske har funderat på att investera i en julgran av plast för klimatets eller plånbokens skull. Fördelen med en konstgjord julgran är att den kan återvinnas år efter år. Nackdelen är att den gör ett ganska stort koldioxidavtryck.

Produktionen och transporten (ofta från Kina) av en två meter hög plastgran släpper ut totalt 40 kilo koldioxid.

Det kan jämföras med att en naturlig julgran sammanlagt släpper ut 3,5 kilo koldioxid, om den bränns upp efter jul. Bryts den i stället ned som avfall ökar utsläppet upp till 16 kilo koldioxid.

Förutom nedbrytningen av julgranen bidrar även transporterna före och efter jul samt den mark som träden odlas på till koldioxidavtrycket.

Beroende på dess storlek och hur den vanliga julgranen kasseras behöver plastjulgranen användas mellan sju och 20 gånger innan den totalt sett är mer klimatvänlig än naturliga granar.

Men det är inte bara koldioxidutsläppen som är problematiska. Plastträd tillverkas vanligtvis av PVC, som är förknippat med ett flertal miljöproblem under produktionen och bortskaffandet.

Levande julgran är bäst

Den optimala lösningen skulle därför vara en vanlig, levande julgran som planteras i en kruka och återvinns år efter år.

På så sätt undviker man transportutsläpp och istället för att förmultna eller brännas kan julgranen planteras i trädgården och absorbera koldioxid från luften när julen är över.

7–20 år behöver du använda din konstgjorda julgran innan den blir klimatvänligare än att köpa en ny, levande julgran varje år.