Bordtennisen har alltid varit Moa Stärings grej.
När hon var tvungen att välja mellan fotbollsträning och bord var det alltid den minsta bollen som vann. Och hon skulle ge sin grej allt.
Flyttlasset gick från Östersund till Köping för bordtennisens riksidrottsgymnasium.
– Det var mitt mål sen jag var liten och jag satsade allt. Men jag hann bara gå där i några månader innan jag blev sjuk, säger hon.
Moa Stärings svimmar mycket och blöder ofta näsblod. Läkarna har inga svar, säger att hennes kropp var trött.
– Något var väldigt fel.
Hon får en hjärtövervakare inopererad.
– Men det var bara mystiska symptom och inget konkret svar. Jag funderar än i dag på om det var början på det som kom senare.
Visste inte vad MS var: ”Fruktansvärt”
I veckan är det två år sen Moa Stäring kom till dagvården i Gävle, staden hon flyttat till för att plugga till lärare.
– Jag har alltid känt mig trött, varför orkar jag inte lika mycket som de andra?
Helt plötsligt dyker nya symptom upp. Hon kan inte kissa och får synbortfall när hon tränar.
– Jag kände ”Gud vad konstigt, jag kan inte kissa”. Jag trodde det var urinväginfektion.
Efter att ha sökt för samma symptom i Östersund förväntar hon sig inga nya svar. Men i Gävle går det fort, som hon tidigare berättat för ÖP.
– Jag kan fundera än i dag på vad som hade hänt om jag inte hade kommit till Gävle.
Några veckor efter första besöket på dagvården får hon beskedet. 25 år gammal diagnostiseras hon med nervsjukdomen Multipel skleros, MS.
– Jag visste inte riktigt vad MS var. Men det var en lättnad att få en etikett på vad som är problem med min kropp.
– När jag väl förstod vad det innebär var det fruktansvärt. Det kändes som att det bor något i min kropp som jag inte vill ha där.
De två år som följer är intensiva.
Vad är MS
MS är en förkortning av Multipel Skleros och är en sjukdom där många spridda inflammatoriska förändringar ger ärrbildning, skleros, i nervvävnaden.
MS är en är en kronisk inflammatorisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Cirka 20 000 svenskar lever med MS. Av dem är 70 procent kvinnor. Sjukdomen ger ofta skovvisa symtom i form av bland annat känselrubbningar, svårt att gå och hålla balansen, trötthet, nedsatt kontroll över urinblåsan. Det finns inga behandlingar som botar MS idag, men det finns ett antal läkemedel som bromsar sjukdomens utveckling.
I det centrala nervsystemet finns nervtrådar som leder impulser mellan hjärnan och olika delar av kroppen. För att impulserna ska kunna överföras snabbt och smidigt är en del nervtrådar omgivna av ett isolerande fett, så kallat myelin.
Vid MS angrips och skadas myelinet av det egna immunförsvaret. När myelinet skadas påverkas och nervimpulserna och de kan inte längre kan ledas fram på rätt sätt. När myelinet skadas uppstår också en inflammation av nervtråden. De inflammatoriska förändringarna gör att ärrvävnad bildas vilket också har givit sjukdomen dess namn, multipel skleros dvs. många ärrhärdar. Beroende av var i hjärnan eller ryggmärgen som de här inflammatoriska förändringarna sitter, får man olika symtom.
MS är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa.
MS delas in i olika typer och uppträder i olika faser. Den inflammatoriska aktiviteten är hög under de första 15–20 åren då nerverna attackeras och förstörs. Sedan minskar inflammationen kraftigt men allt fler symtom framträder. Det beror på en kombination av förstörda nerver och naturligt åldrande.
Källa: Hjärnfonden
Medicinerna fungerade inte
Hon hinner få bromsmedicinen två gånger innan läkarna berättar att den inte hjälper. Sjukdomen är så pass aggressiv.
Det blir värre och värre. Tarmarna slutar fungera och hon får stomi.
I januari i år genomgår hon en stamcellstransplantation.
Ibland undrar Moa om hon själv förstått vad det är som hänt och vad hon går igenom.
– Jag har känt allting samtidigt. Mycket förtvivlan, men jag har också känt hopp. Det har inte varit lätta beslut att ta, riskfyllda behandlingar med mycket cellgifter.
– Men samtidigt har jag känt att jag vill ge allt till sjukdomen för att sen kunna släppa den och få vara mig själv igen.
Livet har kretsat kring sjukdomen de senaste åren, att vara sjuk har blivit en del av hennes identitet.
I somras fick hon känna sig som sig själv igen.
När giftermålet kommer på tal skiner hon upp.
– I den här stora sorgen har jag alltid haft med mig Henke, min sambo. Jag minns bara att jag sa i all förtvivlan att jag vill vara frisk och göra alla normala saker, jag vill gifta mig.
Under stamcellstransplantation och isoleringen som följde var det målbilden.
– Jag kände mig som mig själv då, det var fokus på något fint.
”Jag har lärt mig att det är nuet man har”
I dag är hon fortfarande infektionskänslig efter stamcellstransplantation.
– Jag blir väldigt sjuk av minsta lilla. Men jag återhämtar mig och försöker läka, och samtidigt leva det livet som jag valt: plugga på högskola och bli lärare.
Det snöar i Gävle och med dagar kvar till jul har Moa bestämt sig att fira tillsammans med sambon i Gävle.
Efter att ha legat sjuk i RS-virus passar det inte att träffa familjen i Östersund.
– Vi ska ta det lugnt vi två, baka lussebullar. Det kommer bli jättebra ändå. Jag har lärt mig att det är nuet man har, man får ta det för vad det är.
Premium
Premium
Premium