Sorg kan bli en sjukdom
Förlusten av en partner, förälder eller ett barn lämnar mätbara spår i både kropp och hjärna. Sorg är normalt en hälsosam reaktion, men ny forskning visar att tillståndet kan bli permanent och sjukligt hos en del. Lyckligtvis kan den komplicerade sorgen nu behandlas.
En 19-årig man kommer till en akutmottagning i Brooklyn, New York. Han är deprimerad, apatisk och känner hopplöshet.
Han berättar att hans mamma dog i cancer för fyra år sedan, och att han sedan dess har anklagat sig själv för att inte ha varit en bättre son.
Mannen hade tidigare varit inlagd på sjukhus i en månad med diagnosen egentlig depression, men på ett annat sjukhus diagnostiserades han senare med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Läkarna på akutmottagningen förnekar dock att det rör sig om någon av de två psykiska störningarna. De är övertygade om att 19-åringen lider av komplicerad sorg.
Diagnosen är helt ny – den togs med på Världshälsoorganisationens (WHO) lista så sent som 2022.
Sorg liknar ett benbrott
Vanlig sorg anses vanligtvis vara en naturlig process som är nödvändig för att bearbeta förlusten av en älskad person.
Men för cirka 5-10 procent av alla sörjande går sorgen inte över av sig själv, utan fortsätter med oförminskad styrka i minst ett halvår och ofta mycket längre. För dem har sorgen blivit en sjukdom.
Symtomen på komplicerad sorg ligger någonstans mellan vanlig sorg och depression med ett inslag av PTSD.
60 procent förhöjd risk löper sörjande att drabbas av hjärtsjukdom och hjärtat kan till och med brista av sorg.
Forskare jämför skillnaden mellan vanlig sorg och komplicerad sorg med benfrakturer. Vanliga benbrott brukar läka naturligt av sig själva, men komplicerade frakturer kräver läkarvård för att läka på rätt sätt igen.
Precis som en vanlig benfraktur följer en karakteristisk, naturlig läkningsprocess, går också vanlig sorg igenom mer eller mindre väldefinierade faser innan sorgen är bearbetad och du kan se ljusare på saker och tillåta dig själv att njuta av livet igen.
År 1969 definierade den schweiziska psykiatern Elisabeth Kübler-Ross fem stadier av sorg. I dag anser forskare att modellen är förenklad och oprecis, men den ger ändå en uppfattning om de känslomässiga reaktioner som många människor går igenom.
Enligt Kübler-Ross vägrar den sörjande personen först att ta in förlusten av närstående. Därefter blir de frustrerade och arga. I det tredje stadiet klandrar de sig själva för allt de inte fick gjort, varpå de grips av förtvivlan och sjunker ner i ett depressionsliknande tillstånd.
För de flesta sker förlösningen i det femte stadiet, då man accepterar förlusten och kan gå vidare, men för vissa sörjande spårar bearbetningen ur mot slutet av processen och det kan ta flera år innan sorgen blir uthärdlig. De har utvecklat komplicerad sorg.
Så kategoriseras de två typerna av sorg
Vanlig sorg går över
- Varaktighet: Normalt högst sex månader. Kommer ofta i vågor.
- Tankar: I regel flest positiva minnen. Den sörjande söker upp aktiviteter som väcker minnen om den förlorade personen.
- Skuldkänslor: Beror på förlustens karaktär, men skuldkänslor är normalt normalt begränsade.
- Vardag: Sorgen kan påverka vardagsaktiviteterna i början, men det klingar av relativt snart.
- Självmordstankar: Sällsynta.
Komplicerad sorg biter sig fast
- Varaktighet: Mer än sex månader. Relativt konstant nivå.
- Tankar: Konstanta tankar om och intensiv längtan efter den förlorade personen. Undviker aktiviteter som framkallar minnen.
- Skuldkänslor: Skuldkänslor för var man har gjort eller inte har gjort, som kan ha påverkat förlusten.
- Vardag: Gör det svårt att sköta sitt arbete och relationer till släkt och vänner.
- Självmordstankar: Förekommer relativt ofta, vanligtvis som en önskan att följa med den avlidna.
Depression är konstant
- Varaktighet: Kan pågå i allt från ett par veckor till flera år och är konstant närvarande.
- Tankar: Djup nedstämdhet. Den deprimerade kan inte känna glädje och saknar livslust.
- Skuldkänslor: Generell skuld över att i egna ögon vara värdelös och oönskad.
- Vardag: Depressionen gör det omöjligt att sköta ett arbete och upprätthålla relationer till familj och vänner.
- Självmordstankar: Relativt frekventa, grundade i önskan att slippa depressionens hopplöshet.
En del forskare arbetar med sju stadier av sorg, medan andra undviker att kategorisera sorg i stadier överhuvudtaget, men oavsett teorierna är sorgbearbetning individuell och följer inte ett likadant förlopp från person till person.
Medan vissa sörjande kan hoppa över en fas eller gå igenom faserna i en annan ordning, är den tid som tillbringas i varje fas också mycket varierande.
Därför finns det ingen anledning till oro om du har upplevt en period av sorg som har följt ett annat mönster.
Sörjande blir oftare sjuka
Oavsett om man går igenom vanlig eller komplicerad sorg så påverkas hela kroppen.
En australisk studie har också visat att människor med sorg generellt drabbas av sjukdom dubbelt så ofta som andra människor och mer sällan är helt friska.
5–10 procent av alla sörjande upplever att sorgen fortsätter utan att avta under ett halvt eller till och med flera år.
Alla extra sjukdagar beror bland annat på att sorgen ökar mängden stresshormoner, vilket försätter hela kroppen i ett långvarigt och belastande katastrofläge.
Hjärtat blir värst drabbat och sörjande löper 60 procent större risk att drabbas av sjukdomar i detta livsviktiga organ. I värsta fall kan det bli så illa att hjärtat "brister" och man bokstavligen dör av sorg.
Det sällsynta fenomenet kallas i medicinska termer stressinducerad takotsubo-kardiomyopati. Det uppstår när sorg eller chock försvagar väggen i vänster hjärtkammare, vilket får kammaren att svullna och hindrar hjärtat från att pumpa runt blodet i kroppen på ett effektivt sätt.
Sorg drabbar hela kroppen
Sorg är främst en psykologisk reaktion som kännetecknas av ledsnad och ilska, men sorg har också en fysisk sida som kan leda till många olika sjukdomar.
1. Immunförsvaret hamnar i obalans
Sorg ökar produktionen av cytokiner, de signalsubstanser i blodet som reglerar immunförsvaret. Detta får immunsystemet att reagera på ett icke-ändamålsenligt sätt och kan leda till ökad mottaglighet för infektioner och inflammatoriska tillstånd.
2. Smärta förstärks
Om du redan lider av rygg-, led- eller bröstsmärta kan sorg förvärra problemet. Studier har visat att kronisk smärta upplevs tre gånger kraftigare efter förlusten av en make eller maka och varar i flera år.
3. Nattsömnen försämras
Sömnrubbningar är ungefär dubbelt så vanliga hos personer som sörjer. Sörjande personer får exempelvis svårare att somna, vaknar under natten och behöver oftare ta sömnmedel. I genomsnitt kostar sorg cirka 1,5 timmes förlorad sömn varje natt.
4. Stressnivån stiger
Binjurarnas produktion av stresshormonet kortisol ökar med 25–30 procent när man förlorar en nära anhörig. Kortisol försätter kroppen i ett nödläge och leder till sämre livskvalitet. Stressnivåerna förblir höga i minst sex månader.
5. Hjärtat slår fortare
Förlusten av en nära anhörig gör att hjärtat slår cirka fem extra slag per minut under flera månader, vilket kan öka risken för allvarlig hjärtsjukdom med 14 procent. Sorg leder också till högre blodtryck och ökar risken för blodproppar.
6. Man går ned i vikt
Sörjande tappar ofta aptiten och uppskattningen av en god måltid, vilket ökar risken för viktnedgång med cirka 50 procent. Studier har visat att den sörjande ett år efter förlusten av en make eller maka i genomsnitt väger 1–2 kilo mindre än tidigare.
Inte bara kroppen utan även hjärnan påverkas av sorg, och detta är särskilt uttalat vid komplicerad sorg. Hjärnavbildningar har visat att hjärnans nervbanor förändras när vanlig sorg övergår i komplicerad sorg.
Spanska forskare avbildade hjärnorna på både friska kontrollpersoner och människor med komplicerad sorg när de tittade på bilder av exempelvis kyrkogårdar, allvarliga olyckor eller andra situationer som relaterade till död.
Resultaten visade att bilderna utlöste betydligt större aktivitet i två hjärnregioner, amygdala och putamen, som båda är involverade i negativa känslor. Och ju mer intensiv sorgen var, desto mer aktiverades de båda hjärnregionerna.
Det tyder på att hjärnan hos personer med komplicerad sorg har en tendens att förstärka alla negativa känslor.
Ny behandling lindrar sorg
Psykologen Mary-Frances O’Connor vid Arizonas universitet, som är en ledande expert på komplicerad sorg, har gjort en liknande undersökning, i vilken hon jämförde hjärnaktiviteten hos kvinnor med vanlig sorg och kvinnor med komplicerad sorg när de såg bilder av sina avlidna makar.
Resultaten visade att bilderna aktiverade hjärnregioner som är relaterade till smärta hos båda grupperna, men hos kvinnorna med komplicerad sorg aktiverade bilderna även hjärnans belöningscentrum.
Hos kvinnor med komplicerad sorg utlöser bilder av deras avlidne make aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Detta tyder på att de har kvar en ohälsosam anknytning till den avlidne.
Den amerikanske psykologen tolkar resultaten som att personer med komplicerad sorg har etablerat vissa nervkopplingar i hjärnan som gör det svårt att vara lycklig i största allmänhet.
De kan inte acceptera förlusten av sin älskade och hantera den nya situationen på ett realistiskt sätt, utan förblir känslomässigt knutna till en person som de aldrig kommer att träffa igen.
Nu när forskarna har satt ett namn på problemet finns det lyckligtvis en bättre chans att diagnostisera det rätt och ge effektiv behandling med en specialiserad form av psykoterapi.
Behandlingen kallas PGDT (prolonged grief disorder therapy) och har utvecklats av psykiatern Katherine Shear vid Columbiauniversitetet i New York. Den bygger på teorin att sorg är en helt normal och naturlig process som går över av sig själv om den sörjande personen inte bromsar processen.
Under 16 sessioner konfronteras personen bland annat med sin sorg genom att upprepade gånger behöva berätta hur den närstående dog, samtidigt som han eller hon lär sig att fokusera på personliga mål och relationer.
De flesta sörjande accepterar förlusten av sin älskade och går vidare med sina liv – och med rätt terapi kan också personer som lider av komplicerad sorg göra det.
PGDT har visat sig vara dubbelt så effektiv som andra mer generella former av psykoterapi och Katherine Shears egna kliniska studier har visat att 70 procent av dem som har lidit av komplicerad sorg i flera år eller till och med årtionden uppnår avsevärda förbättringar inom loppet av bara fyra–fem månader.
Världshälsorganisationens nya klassificering av komplicerad sorg som en separat diagnos har hjälpt läkare och psykologer att skilja mellan när sorgen naturligt går över av sig själv och när den har blivit för djup och kräver behandling.
