Vi känner till vårt hem, jorden, som en blå och exceptionellt gästvänlig oas av vatten, värme och liv. En liten, tursam prick i universum.
Vänder vi däremot våra blickar mot vår grannplanet Venus är historien minst sagt dystrare.
Där kommer alla ovetande besökaren att mötas av en karg och hård öken med en temperatur som aldrig sjunker under 460°C och ett tryck som motsvarar 900 meter under havsytan.
Men så har det inte alltid varit.
Forskare tror att vår brännheta systerplanet en gång var tempererad som jorden, men att en skenande växthuseffekt förvandlade den till en av de mest ogästvänliga platserna i universum.
Nu har en grupp astronomer från bland annat universitetet i Genève tittat på hur en liknande klimathändelse skulle påverka andra planeter – inklusive vår egen – och deras resultat är minst sagt ingen godnattsaga.
Forskare: Även liten förändring kan få drastisk betydelse
För första gången har forskare skapat en komplett simulering av alla stadier av en skenande växthuseffekt, inte bara temperaturen före och efter händelsen.
En av deras slutsatser är att det inte krävs mycket för att förvandla en planet som jorden från beboelig till vad de beskriver som "helvetet".
Forskarnas simulering visar enligt uppgift att även en liten ökning av strålningen från solen som leder till en ökning av medeltemperaturen med några tiotals grader skulle vara tillräckligt för att "utlösa den oåterkalleliga skenprocessen på jorden och göra vår planet lika obeboelig som Venus".
Växthuseffekten är den populära termen för den process där växthusgaser i atmosfären fångar upp infraröd strålning som ursprungligen kommer från solen och sänder tillbaka den mot jorden, vilket får temperaturen att öka.
En del växthusgaser, som exempelvis ånga, är naturligt förekommande, medan andra, som koldioxid, även kan skapas genom förbränning av fossila bränslen.
Växthuseffekten är atmosfärens förmåga att hålla kvar strålning av energi från jordens yta. Den isolerande effekten är anledningen till att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan denna effekt.
I en skenande växthuseffekt uppstår också en dramatisk snöbollseffekt där solens strålar blir så starka att de skapar en drastisk och oåterkallelig snöbollseffekt i förhållande till temperaturökningarna.
På Venus skedde detta för flera miljarder år sedan när solens strålar blev allt kraftigare. Detta fick allt vatten att avdunsta i atmosfären, där växthusgaser förstärkte effekten och gjorde planeten ännu varmare.
Sedan frigjorde värmen det kol som lagrats i stenar på planeten, vilket förstärkte effekten ytterligare.
Men även om planetens jämvikt låter bräcklig enligt denna nya studie, är det fortfarande långt kvar innan temperaturen stiger med några tiotal grader.
Den senaste rapporten från FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar uppskattar att vi kommer att se en temperaturökning på upp till tre grader i slutet av detta århundrade om vi inte bromsar de nuvarande utsläppen av växthusgaser.
Det förklarar Sebastian Mernild, professor och chef för SDU:s Climate Cluster samt huvudförfattare till IPCC:s senaste rapport.
Han vill inte kommentera den aktuella studien eller begreppet skenande växthuseffekt, utan bara sin egen forskning i relation till rapporten och dess förutsägelser om det framtida klimatet.
"Det finns så många osäkerhetsfaktorer kring hur temperaturen kommer att utvecklas i framtiden", förklarar han för Illustrerad Vetenskap.
"Men det råder ingen tvekan om att ju mer vi släpper ut och ju mer summan av utsläppt koldioxid blir över tid, desto varmare kommer det att bli. Frågan är bara hur varmt", säger han.
Studien bakom simuleringen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Astronomy and Astrophysics.