Forskning: Apor känner igen vänner och familj de inte har sett på årtionden
Ny studie konstaterar att schimpanser och bonoboer kan känna igen bilder av familjemedlemmar och vänner de inte har sett på mer än 25 år.
Ny forskning konstaterar att schimpanser och bonoboer har långa sociala minnen. I det mest extrema fallet kunde en bonobo minnas familjemedlemmar efter 26 års separation.
Du kanske känner igen känslan av att gå igenom foton från din barndom och plötsligt känna igen någon som du inte har sett på årtionden. Du kanske inte minns namnet, men du vet att det är en granne som du har lekt med.
Tidigare studier har visat att vissa djurarter också har bra minne. Korpar kan exempelvis minnas personer som har lurat dem och delfiner kan känna igen röster i upp till 20 år.
Nu har en ny studie, gjord av forskare vid Johns Hopkins University och University of California i USA visat att schimpanser och bonoboer kan känna igen vänner och familj som de inte har träffat på mer än ett kvarts sekel.
I en forskningsartikel i tidskrften Proceedings of the National Academy of Sciences beskriver de hur dessa aparter besitter det längsta sociala minnet hos ett icke-mänskligt djur.
Kände igen familjemedlemmar efter 26 år
Forskarna arbetade med schimpanser och bonoboer från Edinburgh Zoo i Skottland, Planckendael Zoo i Belgien och Kumamoto Sanctuary i Japan.
Därifrån samlade de in fotografier av apor som antingen hade dött eller lämnat djurparkerna och som de deltagande aporna inte hade sett på minst nio månader.
Forskargruppen bjöd in aporna till ett separat rum genom att bjuda dem på juice. Medan de drack av juicen fick aporna se två fotografier sida vid sida – ett av en bekant apa och ett av en främmande apa.
Med hjälp av infraröda ögonspårningskameror kunde teamet mäta var aporna tittade och hur länge de dröjde kvar på en bild – ned till en bråkdel av en sekund.
Forskarna förväntade sig att aporna skulle dröja sig kvar längst på bilder av personer som de kände igen.
Med hjälp av infraröda ögonspårningskameror kunde forskarna se vilka bilder aporna dröjde sig kvar vid längst.
Och mycket riktigt: Aporna tittade betydligt längre på vänner eller familjemedlemmar som de kände igen, oavsett hur länge de hade varit åtskilda. Och de dröjde sig kvar längst vid dem som de hade en bra relation med.
I det mest extrema fallet kände bonobon Louise igen sin syster Loretta och brorson Erin, som hon inte hade sett på mer än 26 år.
Resultaten visar att det sociala minnet hos vissa människoapor kan vara i minst 26 år under deras genomsnittliga livslängd på 40 till 60 år.
Detta är jämförbart med människors minne, som börjar minska efter 15 år, men kan fortsätta i upp till 48 år efter att vi förlorat kontakten med vänner eller familj.
Enligt forskarna kan detta tyda på att det långvariga sociala minnet hos människor och människoapor också fanns hos våra gemensamma evolutionära förfäder, som levde för mellan sex och nio miljoner år sedan.
Forskarna kommer nu att utvidga studien till andra grupper av primater för att testa om nyanser i ögonkontakten kan avslöja mer om hur relationer ser ut – som exempelvis om separation kan vara skadligt för aporna.