Yurchanka Siarhei

Forskare kopplar ihop 74 sjukdomar tidigt i livet med livslång barnlöshet

Listan omfattar allt från välkända folksjukdomar, via könssjukdomar till psykiska beteendestörningar.

I många västeuropeiska och östasiatiska länder är nästan var femte person som är född runt 1970 barnlös.

Detta kan naturligtvis bero på allt från sociala och ekonomiska faktorer till individuella preferenser – men det kan också bero på sjukdom tidigt i livet.

Detta verkar gälla både allvarliga och mindre allvarliga sjukdomar som människor har varit med om i ung ålder.

Det visar en omfattande studie av forskare från Helsinki Institute of Life Science.

Folksjukdomar finns med på listan

Forskarna undersökte sambandet mellan 414 tidiga sjukdomar och livslång barnlöshet hos över 2,5 miljoner personer födda i Finland och Sverige 1956–1973.

Fokus låg särskilt på sjukdomar som personerna hade drabbats av när de var 16–20 år gamla.

Av de över 400 misstänkta sjukdomarna visade resultaten att 74 sjukdomar var särskilt förknippade med infertilitet – både hos män och kvinnor.

Enligt studien var över hälften av dessa 74 sjukdomar psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom.

Resten av listan innehöll vanliga sjukdomar som högt blodtryck och typ 2-diabetes, samt diverse sjukdomar som MS, epilepsi, klamydia och kronisk migrän.

Studien drar inga slutsatser om orsakerna till de olika sjukdomarnas negativa inverkan på förmågan att få barn – den visar bara på sambandet mellan sjukdom och infertilitet.

Forskarna förnekar dock inte att biverkningarna av medicinering och kritiska stress- och livsstilsfaktorer som orsakas av sjukdomarna kan spela en roll.

Den kompletta listan över sjukdomar och deras respektive risk för infertilitet framgår på en interaktiv instrumentpanel här.

Artificiella foster ska bekämpa barnlöshet

Med hjälp av konstgjorda foster har vetenskapen öppnat ett fönster mot den så kallade gastruleringen, som tros misslyckas i en av tre misslyckade graviditeter, vilket leder till missfall eller svåra funktionshinder. Denna nya insikt kan ge ovärderlig kunskap i kampen mot infertilitet och fostersjukdomar.

© Naomi Moris/University of Cambridge.

1. Germceller för att avslöja receptet för ägg

Artificiella foster ska till exempel visa hur människor bildar de särskilda groddblad som utvecklas till att producera ägg och spermier. Förståelsen av groddbladens utveckling kan leda fram till en metod för att skapa fortplantningsceller av exempelvis celler från örat, vilket man redan har lyckats med hos möss.

Illustration av artificiellt foster
© Naomi Moris/University of Cambridge/shutterstock

2. Fosterfel ska bekämpa missfall

Bättre fertilitetsbehandlingar kan i framtiden uppnås med artificiella foster av stamceller från kvinnor som drabbas av upprepade spontana aborter. De kopierade fostrens utveckling kan eventuellt avslöja fel i översättningen från dna-koden till de nya cellkopiorna och ge de vetenskapliga kunskaper som krävs för ett botemedel.

© Shutterstock

3. Fosterkopia kan avslöja missbildningar

Fel som uppstår under gastrulationen kan göra att celler hamnar på fel plats, så att fostret blir missbildat. Genom att undersöka processer hos artificiella foster som går snett kan forskarna kanske peka ut vilka gener som ligger bakom felen och i framtiden hjälpa dem på rätt väg.

Studien visade också att personer som drabbats av någon av dessa sjukdomar före 20 års ålder löpte betydligt högre risk att drabbas av infertilitet än de som insjuknade i 20- eller 30-årsåldern.

''Den här studien visar att ju tidigare sjukdomen slår till, desto högre är risken för infertilitet under livet'', säger Andrea Ganna, docent vid Helsinki Institute of Life Science, i ett pressmeddelande.

Studien visade också på några intressanta könsskillnader.

Till exempel var schizofreni och akut alkoholförgiftning mycket mer utslagsgivande för infertilitet hos män, medan diabetesrelaterade sjukdomar gjorde fler kvinnor infertila än män.