– Det här är en fråga som länge legat under radarn. Vi har länge utvärderat pandemistöd som korttidsstöd och omsättningsstöd, men vi har aldrig utvärderat tillfälliga skatteanstånden, trots att det är det största stödet, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och författare av rapporten i en skriftlig kommentar.

Tillsammans med Svenskt Näringslivs kvantitativa analytiker Nikolay Angelov ville Sven-Olov Daunfeldt undersöka vad som händer när ett stöd som är tänkt att vara tillfälligt skjuts fram i tiden. Analysen har utmynnat i tre viktiga slutsatser.

Den ena är att företag som har beviljats tillfälligt skatteanstånd är finansiellt svagare än de som inte har anstånd. Det handlar i hög utsträckning om företag verksamma inom handeln, byggbranschen och hotell och restaurang.

Den andra är att företag med anstånd har svårare att betala tillbaka sina lån. Det gäller särskilt hotell och restaurang, där en tredjedel av alla tillfälliga skatteanstånd i branschen fortfarande inte återbetalats.

Den tredje slutsatsen är att bolag med tillfälliga skatteanstånd löper en större risk för att gå i konkurs, inte minst nu när räntorna har stigit.

Enligt rapportens beräkningar kan staten gå miste om så mycket som 14 miljarder kronor i form av obetalda tillfälliga skatteanstånd.

Svensk Näringsliv liknar situationen med konceptet för så kallade zombieföretag, ett företag som inte gör vinst (döda företag) men som ändå fortsätter att överleva genom att dra på sig nya skulder.

– Pandemin var en så otroligt extraordinär händelse och det är naturligt att regeringen såg en anledning att bevilja stöd till företag. Det var många som tänkte att ekonomin skulle vända pandemin och att det glada 20-talet väntade runt hörnet. Men så blev det inte. När pandemin var över så var det några glada månader. Så kom kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och höjda räntor, säger Sven-Olov Daunfeldt.