Till skillnad från i Colorado, där det var delstaten Colorados högsta domstol som förklarade Trump icke valbar för en dryg vecka sedan, är det i Maine ett enskilt beslut av en tjänsteman. Tjänstemannen är en av Demokraterna politiskt tillsatt topptjänsteman med ansvar för val.

Shenna Bellows, med den amerikanska titeln Secretary of State i Maine, stödjer sig liksom domstolen i Colorado på ett tillägg i den amerikanska grundlagen som säger att den som svurit trohet till konstitutionen och sedan varit inblandad i uppror inte kan väljas till en offentlig tjänst eller uppdrag. Regeln har inte tidigare använts när det gäller aspiranter till presidentposten.

Både Bellows och domstolen i Colorado anser att Trump kan anses delaktig i stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium i januari 2021. I huvudsak Trumpanhängare deltog i stormningen, som skedde i syfte att hindra kongressen från att slutligt fastställa resultatet i presidentvalet två månader tidigare, där Joe Biden vann över Trump.

Beslutet i Maine kan överklagas i domstol i delstaten och kan komma att sluta i Högsta domstolen i Washington DC. Dit har beslutet i Colorado överklagats. Det är inte känt när Högsta domstolen avser att ta upp ärendet.

Juridiska experter säger att beskedet från Maine pekar på behovet att USA:s HD säger sitt. Domarna där måste helt enkelt klargöra rättsläget och slå fast vad delstater kan göra.

– De här besluten, och beslut som går åt motsatt håll, kommer att fortsätta komma ända till dess att Högsta domstolen har gett sitt utlåtande, skriver Rick Hasen vid University of California i Los Angeles, i en kommentar till AP.

Trumpkampanjen rasar mot Bellows beslut, som togs efter att invånare i Maine, en tvärpolitisk grupp som tidigare haft politiska uppdrag, begärt att Trump borde stoppas från att ställa upp i primärvalet.

"Det vi nu ser, medan det sker, är försök att stjäla ett val och förvägra de amerikanska väljarna rätten att välja", säger Steven Cheung, talesperson för kampanjen, i ett uttalande.

Det grundlagstillägg som hänvisas till i Maine – och i liknande stämningar i dussintals liknande fall i ett stort antal delstater – är den tredje sektionen i det 14:e tillägget. Den skrevs 1866 och förbjuder personer som tidigare svurit trohet till konstitutionen (det vill säga avlagt en ämbetsed) och därefter stött ett uppror att ställa upp i nya val till offentliga ämbeten. Syftet var främst att hindra sydstatsföreträdare från att ta plats i kongressen efter inbördeskriget.

Alla delstater har dock olika vallagar. Tidigare i veckan meddelade vågmästardelstaten Michigan att expresidentens namn får stå kvar på valsedeln. Under natten till fredagen fattades ett liknande beslut i Kalifornien, USA:s folkrikaste delstat, enligt The New York Times.