När är det skottår?
Det är skottår 2024, och skottdagen infaller den 29 februari.
Då kommer vi att ha 366 dagar i kalenderåret i stället för 365 dagar som vi brukar.
Senast det var skottår var 2020.
Skottdagen infaller den 29 februari då en extra dag läggs till i den månaden. Skottdagen var tidigare den 24 februari, vilket var en följd av hur tiden räknades i gamla romarriket.
År 46 f.Kr. införde Julius Caesar en reform av den romerska kalendern och en extra dag, skottdagen, infördes vart fjärde år.
I det romerska kalendersystemet var februari årets sista månad och årets sista dag var den 23 fabruari. Därför föll det sig naturligt att den 24 februari infördes som skottdag.
Placeringen av skottdagen har sedan överförts till den så kallade gregorianska kalendern, som är det kalendersystem de flesta länder använder i dag.
Sverige (och även Finland) har dock ändrat placeringen av denna extra dag och sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari, detta efter ett beslut som i Sverige togs av Namnlängdskommittén år 1996.
Varför har vi skottår?
Vi har skottår, eftersom jordens bana runt solen inte överensstämmer helt med 365 dagar.
Det astronomiska året har nämligen 365 dygn och sex timmar – närmare bestämt 365,2422 dagar.
Vi har skottår cirka vart fjärde år, eftersom jordens bana runt solen inte stämmer helt med ett år på 365 dagar.
Det innebär att vi varje år får ett överskott på cirka ett fjärdedels dygn, som vart fjärde år konverteras till en extra dag – det vill säga ett skottår.
Om vi inte hade haft skottår, skulle vårdagjämningen förskjutas en dag vart fjärde år och årstiderna långsamt förflyttas i vår kalender.
Över flera år skulle årstiderna helt vändas upp och ned, så att våren inföll under höstmånaderna och hösten under vårmånaderna.
Så beräknas ett skottår
Trots att grundregeln är att skottåret infaller vart fjärde år, så finns det undantag, eftersom årstiderna ändå förskjuts en aning.
Skottåret placeras då in enligt särskilda regler:
- Det är skottår vart fjärde år om årtalet kan delas med fyra. Nästa år är exempelvis 2024/4 = 506 och därmed delbart med fyra. Att ett tal är delbart innebär att resultatet av ekvationen är ett heltal utan decimaler.
- Det är inte skottår vart fjärde år om årtalet kan delas med 100. Ett skottår skulle exempelvis normalt infalla år 2100. Men eftersom 2100 delat med 100 är 21 är årtalet delbart med 100. Därmed är det inte skottår 2100.
- Det finns dock ett undantag. Om årtalet kan delas med 100 OCH 400, så blir det ändå skottår. Därför var det skottår år 2000, men inte år 1900, eftersom 1900/400 är 4,75 – och alltså inte delbart med 400.
Varför heter det skottår?
Det kallas skottår eftersom dagarna förskjuts med en extra dag.
När vi har skottår och 366 dagar förskjuts årsdagar med två dagar. Under "normala" år med 365 dagar förskjuts årsdagar bara med en dag.
Översikt över skottår
Använd vår skottårskalender för att hålla koll på när vi har skottår nästa gång.
Kalendern sträcker sig fram till år 2100.
- 2024
- 2028
- 2032
- 2036
- 2040
- 2044
- 2048
- 2052
- 2056
- 2060
- 2064
- 2068
- 2072
- 2076
- 2080
- 2084
- 2088
- 2092
- 2096