DEBATT. Det allvarliga säkerhetsläget innebär att en mängd åtgärder för att stärka Sveriges försvar genomförs. Sedan en dryg vecka tillbaka gäller den nya statsbudgeten som innebär ett tillskott med 27 miljarder kronor till det militära försvaret.
Det innebär att Sverige 2024 kommer satsa 2,2 procent av bnp på försvaret, enligt Natos sätt att räkna. Vi är på väg in i Nato och under året kommer riksdagen kunna ta ställning till avtalet om försvarssamarbete med USA (Defence cooperation agreement). Försvarsberedningens rapport i april och en ny försvarsproposition i höst syftar till att slå fast den nya långsiktiga inriktningen för försvaret.
Ytterst behöver ett fungerande försvar tillräckligt med personal och materiel för att kunna utföra sina uppgifter. Sveriges försvar behöver växa, vilket innebär att Försvarsmaktens resurser och uthållighet behöver öka, både vad gäller pliktpersonal och anställda.
Försvarsförmågan i framtiden kommer i än högre grad behöva bygga på innovationer och avancerad teknologi. Därför har regeringen nu fattat beslut om åtgärder för att stärka försvaret på dessa områden.
Om vi drar nytta av den omfattande svenska innovationskraften på den civila sidan, och använder den till att även lösa militära problem, så kan vi med kraft stärka den svenska försvarsförmågan.
För att öka tillgången på personal till försvaret tillsätts en utredning som ska lämna förslag på hur tillgången och uthålligheten för personalen kan bli bättre. Utredningen ska bland annat se över regelverket kring 8+4 år som tidsgräns för anställning som kontinuerligt tjänstgörande soldat, samt möjligheten att införa incitament för att få anställda soldater att stanna längre. Utredare är tidigare rikshemvärnschefen Roland Ekenberg.
Kriget i Ukraina visar att förmågan att omsätta civil forskning och utveckling till försvarsinnovationer är central på slagfältet.
Regeringen har därför fattat beslut om en strategisk inriktning för försvarsinnovation som blir ett viktigt verktyg för att genomföra detta i Sverige.
Målet är att Försvarsmakten ska vara teknologiskt överlägsen på framtidens slagfält genom att bättre kunna anpassa civil teknik till militär förmåga. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och har förutsättningar att spela en central roll på området. Men efter årtionden av underfinansiering av försvaret har vi en skuld, även avseende militär forskning och utveckling.
Genom att bli bättre på att utnyttja banbrytande civil teknologi kan vi stärka den svenska försvarsförmågan.
Snabbfotad samverkan
Vi har också mycket att lära av Ukraina, inte minst när det kommer till innovation och förmågan att snabbt ta ny teknik i bruk på slagfältet. En förmåga som för Ukraina kommit att bli helt avgörande, oavsett om det gäller satellitbaserade tjänster eller obemannade system exempelvis till havs och i luften.
I strategin konstateras att innovativ banbrytande teknik och materiel som kan ha försvars- och säkerhetsnytta är av central betydelse i den hårdnande geopolitiska maktkampen och det kraftigt försämrade säkerhetsläget.
Utvecklingen sker till stora delar sker utanför försvarssektorn vilket ökar behovet av snabbfotad samverkan med den del av näringslivet som traditionellt sett verkar på en civil marknad. Samtidigt behöver vi utveckla förmågan att snabbt identifiera, anpassa och tillämpa civil teknikutveckling i materielförsörjningen.
Regeringen har vidtagit ett antal konkreta åtgärder i denna riktning. I höstas fick FOI i uppgift att inrätta verksamhet för att studera och utveckla framväxande och omvälvande tekniker till nytta för försvar och säkerhet.
För detta, och för att stärka forskningen och analysen, får FOI tillskott om totalt 432 miljoner kronor under åren -24, -25 och -26.
Omfattande svensk innovationskraft
Samtidigt har Försvarets Materielverk (FMV) fått i uppgift att utveckla sina upphandlingsmetoder till att i större utsträckning främja innovation och ny teknik.
Om vi drar nytta av den omfattande svenska innovationskraften på den civila sidan, och använder den till att även lösa militära problem, så kan vi med kraft stärka den svenska försvarsförmågan.
Vi lever i allvarliga tider där hoten mot Sverige och vårt närområde är reella. De omfattande satsningarna som görs på försvaret av Sverige skapar förutsättningar för en kraftig ökad försvarsförmåga.
Men för att lyckas krävs både stärkt innovationsförmåga och att vi har tillgång till den enskilt viktigast faktorn: Försvarsmaktens personal.
Av Pål Jonson (M)
försvarsminister
Mikael Oscarsson (KD)
försvarspolitisk talesperson
Anna Starbrink (L)
försvarspolitisk talesperson
Premium
Premium
Premium