Klimatrekord föll som dominobrickor i fjol

2023 blev det varmaste året som har uppmätts. Temperaturen var mycket nära att överskrida gränser i Parisavtalet.

Klimatrekord slogs på löpande band under 2023, som blev det varmaste året som har uppmätts hittills.

Året bjöd på de varmaste dagarna och månaderna, en rekordnivå av växthusgaser i atmosfären och en lågpunkt för havsisen på södra halvklotet.

Om detta informerade EU:s klimattjänst, Copernicus, i ett pressmeddelande på tisdagen.

"2023 var ett exceptionellt år med klimatrekord som föll som dominobroíckor", förklarar vice ordförande Samantha Burgess.

Burgess betonar att den globala yttemperaturen inte bara var den varmaste under den period som det har gjorts mätningar.

Den överskrider sannolikt temperaturerna under minst 100 000 år.

Det går att hävda tack vare att temperaturer längre tillbaka i tiden kan beräknas genom att exempelvis analysera iskärnor.

Förutom människans förbränning av fossila bränslen som får temperaturen att stiga inträffade det naturliga väderfenomenet El Niño under 2023.

Det utlöste en rad väder- och klimatförändringar och medförde en högre global genomsnittstemperatur.

Det har länge stått klart att 2023 skulle bli det varmaste år som någonsin har uppmätts, vilket alltså nu har bekräftats.

Som om inte det var nog, så visar siffrorna dessutom att den globala yttemperaturen i fjol låg nära gränsen i Parisavtalet.

Målsättningen är att hålla temperaturhöjningen en bra bit under två grader – helst inte över 1,5 – över nivåerna före industrialiseringen, det vill säga innan man världen över började förbränna kol och olja.

Men 2023 var yttemperaturen 1,48 grader varmare än 1850–1900, vilket används som referensperiod, och snart kommer målets nedre gräns att ha överskridits.

Det kommer enligt Copernicusprogrammet sannolikt att inträffa under de tolv månader som löper fram till utgången av antingen januari eller februari.

Ett enda år med temperaturer på den nivån innebär dock inte att vi anses ha passerat de gränser som fastställdes i Parisavtalet.

De hänvisar till längre perioder – minst 20 år. Men att gränsen överskrids under ens ett år är mycket illavarslande enligt klimattjänsten.

Copernicusprogrammets uppgifter grundas på flera miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer över hela världen.