Studie: Mycket färre släktingar i framtiden

Analyserade data

Forskarna bakom studien kommer från MPIDR i Tyskland, University of Buenos Aires och University of Amsterdam.

För att komma fram till sina prognoser sammanställde de data om familjestorlekar i hela världen med historiska och prognostiserade data från 2022 års revision av FN:s utsikter för världens befolkning och analyserade hur familjerna förändrades.

Släktingar definierades av forskarna som: levande föräldrar, barn, farbröder, mostrar, syskonbarn, syskon, kusiner, barnbarn, farfars-, morfars-, farmors- och mormorsföräldrar, mor- och farföräldrar samt barnbarnsbarn.

Från hög till låg

“Antalet släktingar som vi har är resultatet av att någon annan släkting har reproducerat sig. Till exempel beror antalet kusiner jag har på antalet barn som mina mostrar/farbröder hade; antalet farbröder jag har beror på antalet barn som mina morföräldrar hade och så vidare”, säger Alburez-Gutierrez till Newsweek.

Han tillägger att på samma sätt beror antalet släktingar vi har på deras överlevnad. För att vi ska ha levande mor- och farföräldrar måste de ha överlevt tillräckligt länge.

Han säger att det i grund och botten är förändringar i de här två faktorerna, reproduktion och överlevnad, som formar antalet släktingar som en genomsnittlig medlem av befolkningen har.

Han menar att födelse- och dödstal på det hela taget beter sig på förutsägbara sätt.

“Med tanke på vad vi kallar den ‘demografiska övergången’, förväntar vi oss att dödligheten och fertiliteten i en given befolkning kommer gå från att vara relativt hög till att vara relativt låg”, säger han till Newasweek.

Läs mer: Nu krymper Sverige utan invandringen Dagens PS