Skatten på ISK-konton beräknas enligt en schablon, berättar Karin Berzelius Sköld, rättslig expert på Skatteverket.

– Det som ligger till grund för skatten är statslåneräntan per den 30 november året före inkomståret, säger hon.

Statslåneräntan har nu fastställts till 2,62 procent. Än skriver vi inte den 30 november, men Riksgälden, som bestämmer om statslåneräntan har redan på torsdagen den 23 november fastställt den ränta som kommer att gälla den 30 november. Den görs en gång per vecka. Statslåneräntan är nu 2,62 procent.

– Man lägger till en procentenhet, så räntan blir 3,62 procent.

Fast man betalar bara skatt på 30 procent av det underlag som fastställts, berättar hon.

– Om underlaget är 100 000 så blir skatten 1 086 kronor nästa år. Jämför man med förra året var skatten då 882 kronor, säger hon.

Höjs för andra året i rad

Det är andra året i rad som ISK-skatten höjs kraftigt, trots löften om motsatsen inför valet. I Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD står att skatten ska tas bort på sparande upp till 300 000 kronor. Ett sådant förslag kom dock inte med i regeringens budgetproposition för 2023, och inte heller inför 2024.

2023 blev skattesatsen 2,94 procent, men året innan var den bara 1,25 procent.

– Då var statslåneräntan väldigt, väldigt låg. Det finns dock en regel som säger att skattesatsen ska vara minst 1,25 procent, säger Karin Berzelius Sköld.