Nytt år innebär nya lagar. Inte minst kampen mot klimatförändringar har fått lagstiftarna i Bryssel att besluta om nya regleringar i ett rasande högt tempo.
”Det är en väldigt snabbt växande regelmassa som företag behöver förstå och kunna hantera”, säger Linnea Jacobsen, specialist på skatte- och hållbarhetsregler på Ernst & Young, EY.
I år omfattas alla noterade företag, eller som har mer än 500 anställda, av EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering, CSRD. Det innebär högre krav på rapportering av exempelvis miljödata, socialt ansvar och företagsstyrning (läs mer om CSRD på sidorna 2-3).
Nu tas också ytterligare ett steg mot EU:s 'klimattull', CBAM. Företag som importerar utsläppsintensiva varor som järn, stål och gödsel från länder utanför EU ska från och med i år rapportera vilka utsläpp inköpen orsakat. Om två år kommer företagen behöva köpa certifikat för att göra samma inköp.
”Så 2024 är ett väldigt viktigt år, för nu måste företag implementera de här reglerna för att kunna bedöma vilka kostnader de kommer att generera och analysera vilka rutiner som behöver arbetas fram”, säger Linnea Jacobsen.
Vissa bolag kan behöva se över sina leverantörskedjor för att minska effekterna på sina marginaler. De som inte efterlever 'klimattullen' kan drabbas av sanktioner och få varorna stoppade i tullen. Omkring 6.000 svenska företag beräknas omfattas.
En annan nyhet för i år är införandet av en global minimibeskattning på 15 procent. Det är ett nytt sätt att beräkna effektiv bolagsskatt, som innebär att stora koncerner kommer bli föremål för en tilläggsskatt. För att omfattas av de nya reglerna ska koncernen haft en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro under minst två av de senaste fyra åren.
”Mellan 100-120 svenska bolag förväntas påverkas och enligt regeringen beräknas skatteintäkterna öka med 0,5 miljarder kronor per år i Sverige”, säger Linnea Jacobsen.
Karin Berggren, ansvarig för rådgivning på branschorganisationen Företagarna, sammanfattar ändå 2024 som ett relativt lugnt regelår. Däremot kan enskilda sektorer påverkas, till exempel servicebranschen genom den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 15-18-åringar.
”De får högre kostnader nu och måste göra en bedömning av det”, säger hon.
Läs mer:
