Rebecca Stenberg är universitetslektor vid Linköpings universitet och forskar om försvunna personer.

Hon berättar att cirka 700 personer årligen är registrerade som långtidsförsvunna i Sverige. Det är en stadig siffra där ungefär 50 personer hittas och lika många kommer till varje år.

”Vänder sig till medium”

En långtidsförsvunnen person lämnar i snitt kvar mellan två och 15 anhöriga.

– Man pendlar mellan hopp och förtvivlan. Man kan få stöd för att bearbeta ett dödsfall men i en situation där en anhörig inte är hittad så vill man inte tro att personen är död, säger Rebecca Stenberg.

I sin forskning har hon sett att anhöriga kan bli mål för bedragare.

– Man vänder sig till medium som säger sig kunna veta vad som har hänt och var personen befinner sig, men det visar sig vara fejk, säger hon.

Ska kunna identifieras om 100 år

Peter Martin är efterforskningsansvarig i Polisregion Syd där Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Skåne län ingår.

De senaste tio åren har 15 personer som antingen är Blekingebor eller som har försvunnit i länet registrerats som långtidsförsvunna.

När en person har varit försvunnen under en längre tid genomför polisen en dokumentation av den försvunne för att kunna identifiera personen om den påträffas.

– Så även om man hittar den om hundra år så ska man genom DNA, tänder och liknande kunna bestämma att det är rätt människa, säger han.

463 försvunna i Blekinge 2023

Bakom ett försvinnande kan en olycka, ett brott eller en fri vilja föreligga.

Att försvinna och inte höra av sig är inget brott, så länge man inte lurar samhället och skickar signaler om att man är i nöd.

Peter Martin berättar att polisen hanterade 463 ärenden med försvunna personer i Blekinge i fjol. Av dem var 94 högprioriterade.

– Då har polisen behövt rycka ut, ofta med mer än en polisbil och göra mer efterforskning än när någon anmäls som försvunnen.

I Polisregion Syd hittas de allra flesta personerna som anmäls som försvunna inom fyra timmar, men en mycket liten del förblir saknade.