Experterna reder ut: Kan vara brottsligt att köpa Spotify-streams
Säljs öppet på nätet – kan vara bedrägeri: ”Krävs att det skett en vinning för gärningsmannen och en skada för den vilseledda”
Publicerad 2024-01-18
På nätet säljs Spotify-streams helt öppet – men det kan vara brottsligt att köpa dem.
Aftonbladet har låtit tre jurister som är experter på musikindustrin reda ut vad som gäller.
– Såväl att köpa som att sälja streams kan vara olagligt, säger juristen Jens Göthberg.
Spotify och branschorganisationen Ifpi har vidtagit åtgärder mot musikproducenten Rasmus Gozzi och hans artist Fröken Snusk och enligt uppgifter till Aftonbladet utreder musikstreamingtjänsten duon för fusk med köpta strömmar.
I sociala medier har Fröken Snusk snabbt försetts med det nya smeknamnet Fröken Fusk, men på nätet finns flera tjänster som helt öppet säljer streams på musiktjänster som Spotify.
Sajterna säljer manipulerade streams
Där specificeras till och med hur man går till väga för att de köpta spelningarna inte ska upptäckas:
”Beställer du t.ex. tusentals spelningar levereras dessa långsamt över 7 dagar för att undvika att ditt konto flaggas av Spotify. Vi vet hur vi ska göra för att minimera riskerna för dig och ditt konto”, står att läsa på en av sajterna som saluför fejkade musikstreams.
Men är det lagligt? Aftonbladet har låtit tre jurister som är experter på musikindustrin reda ut vad som gäller.
– Såväl att köpa som att sälja streams kan vara olagligt men man måste förstås göra en bedömning från fall till fall då det kan bli olika utfall beroende på vem det är som köper, exempelvis artisten själv eller en privatperson som inte har något monetärt intresse av antalet streams, säger Jens Göthberg, jurist på Desert Business Affairs AB.
Köpta streams kan vara bedrägeri
Kathrine Bergström, advokat på Advokatbolaget, är inne på samma linje:
– Straffrättsligt skulle köp av streams eventuellt kunna betraktas som bedrägeri, men för detta krävs att det skett en vinning för gärningsmannen och en skada för den vilseledde. Det måste även ha skett en förmögenhetsöverföring. I sammanhanget ska beaktas att det krävs ganska många streams för att komma upp i några egentliga summor, säger hon.
Bedrägeri är ett brott med fängelse i straffskalan, som högst två år. Skulle brottet bedömas som grovt kan man få upp till sex års fängelse. Men ännu finns det inga fall i Sverige där någon fällts i domstol för att ha köpt fejkade streams.
Och My Hellborg, jurist som driver tjänsten musikjuridik.nu, menar att det antagligen inte är olagligt.
– Meen det strider mot Spotifys villkor, så det är genom att uppmärksamma dem man kan stoppa det i nuläget, säger hon och menar att köpta streams blir allt vanligare.
– Jag tror tyvärr inte att musikbranschen påverkas i någon större utsträckning, eftersom det alltid har funnits ett behov av att tjäna pengar på musik, ofta på bekostnad av den konstnärliga delen. Skivbolag har i alla tider fokuserat mer på hur en artists image och popularitet, snarare än det musikaliska arbetet. Vad jag försöker säga är att det har alltid funnits luftslott, det är verkligen inget nytt fenomen. Med köpta streams försvinner dock trovärdigheten, är priser för bästa artist verkligen utdelat till rätt person?
Köpte ”uppmärksamhet” även före streamingtjänsterna
Kathrine Bergström lyfter fram att den som köper streams i de flesta fall antagligen gör det som marknadsföring och för att sticka ut bland all den musik som släpps på streamingtjänsterna.
– Det här fenomenet med att ”köpa synlighet” är inget nytt även om det tagit plats i den digitala miljön. Det är lätt att dra paralleller till payola, det vill säga mutor som betalades till radio-dj:s. Eller dåtidens musikbolag som köpte upp skivor av den egna artisten i syfte att artisten skulle hamna högre på försäljningslistan och därmed få mer uppmärksamhet i till exempel tidningar och i slutändan fler fans som köpte fler skivor.
Spotify kan kräva skadestånd – även om det inte skulle vara ett brott att köpa strömmar
Men även om det inte skulle vara olagligt att köpa streams kan det ändå vara ett brott mot de avtal som Spotify och andra musiktjänster har med artister, skivbolag och musikförlag och andra musiktjänster, och därmed ändå sluta i domstol.
– Att manipulera antalet streams kan ju sannolikt vara ett brott mot denna typ av avtal. Ett sådant avtalsbrott är ju inte straffrättsligt sanktionerat utan får hanteras civilrättsligt vilket i förlängningen kan leda till en tvist i domstol och ensidiga åtgärder från exempelvis Spotify, som borttagande av låten, innehållande av ersättning och så vidare, säger Jens Göthberg.
Kathrine Bergström menar också att Spotify skulle kunna kräva skadestånd från den som köper streams.
– Sättet man försöker avstyra streamingmanipulation på är att helt enkelt förbjuda detta i användaravtal och förbud kan även förekomma i musikavtal mellan artist och musikbolag. Den som bryter mot villkoret riskerar att stängas av från tjänsten, få sin musik nedtagen och droppas av skivbolaget. Det skulle beroende på omständigheterna vara möjligt att föra en skadeståndstalan på grund av avtalsbrott, säger hon.
Om sajterna som säljer fejkade musikstreams begår något brottsligt är oklart.
– När det gäller så kallade streaming farms, alltså de som säljer streams, så är det enligt marknadsföringslagen olagligt att använda vilseledande affärsmetoder. Om en tredje part säljer streams på exempelvis Spotify och ger intryck av att de har rätt att göra det när de faktiskt inte har det, så skulle detta under vissa förutsättningar även kunna utgöra ett brott mot marknadsföringslagen, säger Kathrine Bergström.