Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är ingen som har sagt att Ryssland kommer attackera några andra europeiska länder”, säger SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg. Foto: Alexander Zemlianichenko

Nej, ingen har sagt att Putin invaderar om tre år

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Hur var det nu, har Polen eller kanske Estland sagt att Ryssland invaderar ett nytt land i Europa om ett par år?

Nej, är det korta svaret. Men en tysk rapport vållar upprustningsfeber i debatten – med avtryck även i Sverige.

Carl Fridh Kleberg

Utrikesreporter

Runt Halloween duggar skräckupplevelserna som bekant tätt. Är det inte gastar och zombies så är det nån häxa eller en vampyr.

Eller varför inte en säkerhetspolitisk analys från Tyskland med rubriken ”Att förhindra nästa krig”? En titel som väl kan ha gett vissa säkerhetspolitiska bedömare kalla kårar i höstrusket när den publicerades den 31 oktober.

Rapporten har väckt häftig diskussion i Europa och spelar roll även för Sverige. I vissa fall, även i svenska medier, har analysen och reaktionerna till och med tolkats som en prognos om kvarvarande tid innan Ryssland anfaller.

Vilket det – spoiler alert – inte är frågan om. Men den har gjort stort avtryck ändå.

Braskande budskap

Den inleder med en beskrivning av ett Ryssland med imperieambitioner, vilket beskrivs som det största och mest akuta hotet mot Nato-länder. Underrubriken, ”Tyskland och Nato är i en kamp mot klockan” sammanfattar textens andemening.

Mer konkret har rapportförfattarna kommit fram till att Ryssland – efter ett slut på intensiva strider i Ukraina – kan behöva så lite som sex till tio år för att återbygga sina väpnade styrkor. Därför anses Tyskland och Nato inom tidsfönstret fem till nio år behöva se till att man har militär förmåga att avskräcka Ryssland. Och – om det nu skulle behövas – strida.

”Bara då kommer de vara i position att minska risken för att ytterligare ett krig utbryter i Europa”, heter det.

Man behöver förstås inte se rapporten som gudagiven sanning. Vissa bedömare ifrågasätter antaganden om rysk kapacitet, liksom Rysslands avsikter med exempelvis kärnvapenskrammel.

Budskapet är i alla fall att det är bråttom.

Polen och Estland: Tre år

I intervjuer har tunga europeiska röster fått reagera på rapporten.

Ett exempel är i Polen där chefen för underrättelsebyrån BBN i en intervju med tidningen Nasz Dziennik ombeds kommentera. Han säger sig tro att den är alltför optimistisk. Enligt honom har östliga Nato-länder kanske tre år på sig att bygga avskräckande förmåga mot Ryssland.

Liknande tongångar kom i veckan från estniskt håll, då från premiärminister Kaja Kallas. I en intervju med brittiska The Times får även hon reagera på tyskarnas prognos för tidsfönster att bygga muskler att spänna avskräckande mot Öst.

”Vår underrättelsetjänst uppskattar det att vara mellan tre och fem år, och det beror väldigt mycket på hur vi sköter vår enighet och håller vår position om Ukraina”, säger Kallas.

Svenska missförstånd

Vad de både beskriver är alltså en bedömning av hur lång tid Europa har att förbereda sig för att avskräcka rysk aggression, utifrån ett antagande om hur snart Ryssland kan bygga upp sin kapacitet efter att kriget i Ukraina stannar av.

En viktig diskussion i ett Europa som enligt många bedömare har förlitat sig alltför mycket på världspolisen USA:s beskydd.

Det är däremot inte bedömningar av hur mycket tid man har innan Ryssland faktiskt attackerar. Något både polska och estniska myndigheterna klargör per mejl till SVT, där estniska svaret tillägger att risken för rysk invasion i dagsläget bedöms som låg om än på sikt ökad.

Hade prognosen varit krig om tre år hade det varit mer betydligt skrämmande. Och lite märkligt att man nu skulle kunna veta det säkert.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.