Vård, skola, omsorg, skatter och infrastrukturprojekt är vanliga frågor i den nationella valdebatten – frågor som ligger nära våra vardagsliv.

Men i EU-debatten är plånboksfrågor längre bort. Istället rör sig debatten i större utsträckning om regleringar som ska få den inre marknaden att fungera, menar Markus Johansson, forskare i statsvetenskap vid Svenska institutet för Europapolitiska studier och Göteborgs universitet.

– Det handlar om att alla ska konkurrera rättvist – och det slår igenom på till exempel miljölagstiftning. Man ska inte kunna konkurrera med lägre miljöstandard, säger han.

Redan i oktober kunde man känna av att partierna började positionera sig inför EU-valsdebatten när frågan om bostadsrenoveringar lyftes. Miljöpartiet är för förslaget, som syftar till att göra fastigheter mer klimatvänliga, medan Sverigedemokraterna tycker att det blir dyrt och dåligt.

Framåt för EU-kritikerna?

I valet 2019 var det mycket fokus på hur stor makt de EU-kritiska partierna skulle få i parlamentet. Den frågan kan segla upp igen tror Markus Johansson.

– Den komponenten finns kvar nu också. Det har potential att bli avgörande för själva EU, men det beror helt på utfallet i valet, säger