2023 präglades av stor ekonomisk dramatik med rusande inflation, stigande räntor och hög volatilitet på världens börser.
Men oroliga tider betyder också en ökad efterfrågan på kvalificerad och lättillgänglig ekonomijournalistik och jag är stolt att berätta att Dagens industri noterar ett nytt rekord i antalet prenumeranter.
Dagens industri växer och har nu passerat 131.000 prenumeranter.Foto: Cornelia Jönsson
Om vi låter siffrorna tala för sig själva: Vid årets slut hade Dagens industri 131.000 prenumeranter, varav nästan 100.000 är helt digitala. Ett imponerande kliv från 2016, då vi introducerade betalväggen med 60.000 prenumeranter, varav endast 5.000 var helt digitala. Detta överträffar även det tidigare rekordet från 2001 då Dagens industri noterade 126.500 prenumeranter.
Vårt framgångsrika år 2023 är resultatet av djärva beslut och nytänkande i en för många utmanande mediekonjunktur. Framgång beror på ett omfattande förändringsarbete för att säkerställa vår framtid. Vi har implementerat en ny organisation, nya arbetssätt och en ny förpackning. Chefer har fått tydligare ansvar, korsfunktionella team samarbetar för maximal genomslagskraft, och en digital redesign har gett Di ett kraftfullare visuellt uttryck.
Vi har sett positiva resultat på flera fronter: Sidvisningarna steg med 6 procent (867 miljoner), strömstarter ökade med 19 procent (123 miljoner), och betalväggsköpen sköt i höjden med 26 procent (12.821 stycken).
Men Dagens industri har inte bara ökat antalet prenumeranter och sidvisningar, utan det viktigaste beviset på vår framgång är att våra prenumeranter återkommer allt oftare för att ta del av vår journalistik.
Dagens industris roll som nyhetskälla och analytisk kraft inom ekonomi, börs och politik har aldrig varit mer efterfrågad. Under 2023, ett år av ökad ekonomisk oro, var vår journalistik avgörande för att förse användarna med beslutsunderlag.
Men vi är mer än bara en dagstidning. Vi är en central mötesplats för konferenser, nätverk och utbildning. Med över 15.000 deltagare på våra evenemang under 2023 och förvärvet av chefsnätverket Close, har vi tagit ytterligare steg inom professionella nätverk.
2024 har startat lika spännande som 2023 slutade och vår ambition är att fortsätta vara en del av framgången för Dagens industris växande skara av prenumeranter.
Peter Fellman, chefredaktör på Dagens industri.Foto: Di
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Rätt plan kan kapa föreningens kostnader: ”Gynnar alla boende”
Stellan Björnlund är Riksbyggens expert på underhållsplanering.
Underhållsplanen är ett viktigt verktyg för alla bostadsrättsföreningar, inte minst i dessa tider av ökade kostnader. Men hur tar man fram en bra underhållsplan – och vilka är de vanligaste och mest kostsamma misstagen? Här delar Stellan Björnlund, Riksbyggens expert på underhållsplanering, med sig av sina bästa råd.
Att jobba strukturerat med underhållet ger en rad fördelar jämfört med att släcka bränder när saker och ting går sönder. Styrelsen får större möjligheter att konkurrensutsätta och upphandla leverantörer, kan samordna insatser och minskar dessutom störningarna för alla som bor och verkar i fastigheten. Väl planerat underhåll kan till och med leda till lägre försäkringspremier och sänkta driftskostnader, konstaterar Stellan Björnlund.
– Det säger sig självt att det är bättre att underhålla taket än att byta ut det när fastigheten väl fått en allvarlig vattenskada. Men många föreningar kanske tänker att till exempel tvättmaskinen – ja, den håller så länge den håller. Genom planerat underhåll ökar dock livslängden på maskinen, reparationskostnaderna kan minska och dessutom gynnar det alla boende att tvättstugan fungerar, säger han.
Hos Riksbyggen är underhållsplaneringen själva kärnan i den tekniska förvaltningen, och de sköter underhållsplanering för cirka 2 000 bostadsrättsföreningar landet över. Planen är också ett viktigt budgetverktyg för den ekonomiska förvaltningen och avgiftsplaneringen. Men då måste den upprättas och hanteras på rätt sätt.
Här är fem vanliga misstag som föreningar gör med sin underhållsplan – och hur de kan undvikas:
1. Ser renoveringar som engångsposter
– Det är lätt att se underhållsplanen som en åtgärdslista snarare än en cyklisk plan. Säg att ni just har målat om alla fastighetens fönster – då är det väldigt lätt att tänka bort fönstermålning i den framtida planen. Men fönster behöver ju målas igen och igen, förklarar Stellan Björnlund.
I stället ska man tänka cykliskt. Om fönstren behöver målas var tionde år så ska 10 procent av kostnaden för måleriet tas in genom föreningens intäkter varje år.
2. Tänker inte tillräckligt långsiktigt
Exemplet med fönstren visar också på vikten av att tänka riktigt långsiktigt.
– Många har en plan som sträcker sig fem eller tio år fram i tiden. Men även om det är 30 år kvar tills ni måste genomföra ett stambyte i fastigheten så är det en stor kostnad som föreningen bör ta höjd för fram till dess.
3. Underskattar omfattning och pris
Det är också vanligt att föreningar underskattar tid och kostnad för att genomföra olika renoveringar – samt den faktiska omfattningen av projektet.
– Det gäller framför allt för större renoveringar som ligger längre fram i tiden. Man gör en överslagsräkning och höftar att det finns 200 fönster i föreningen – men i själva verket är siffran 325 fönster. Det gör så klart stor skillnad på kostnaden, särskilt om man gjort en glädjekalkyl i sin uppskattning av vad varje fönster kostar, säger Stellan Björnlund.
4. Glömmer att indexuppdatera kostnaderna
Även om ni räknat rätt på antalet fönster, och vet exakt vad det kostade förra gången, så är det osannolikt att det priset kommer att vara gällande idag.
– I synnerhet de senaste åren har kostnadsökningstakten varit hög. På ett pris från 2018 kanske du måste lägga till 30 procent i dag – eller till och med mer. Byggtjänster och material har inte varit immuna mot inflationen, snarare tvärtom. I de föreningar vi hanterar görs varje år indexuppdateringar av de beräknade framtida kostnaderna, något man troligen missar om man arbetar i en egen excel-fil.
5. Inkluderar inte allt
Stora och synliga områden finns ofta med i underhållsplanerna för Sveriges BRF:er. Men ibland står det sämre till med det som göms bakom väggarna, till exempel rörledningar eller kablage och annat som är lätt att missa.
– Vi börjar alltid vårt arbete med underhållsplaner genom att inventera vilka komponenter och beståndsdelar som finns, vilka olika material som förekommer och vilket skick dessa har. Denna inventering ligger sedan till grund för er underhållsplan, förklarar Stellan Berglund.
Så jobbar Riksbyggen med underhållsplanen
En underhållsplan ska ange vad som ska underhållas, när det ska underhållas och vad det beräknas kosta. Men även själva underhållsplanen måste underhållas. Så här går det till hos Riksbyggen:
1. Underhållsbesiktning. Det löpande arbetet med underhållsplanen inleds med en årlig underhållsbesiktning. Riksbyggens förvaltare stämmer då av planen tillsammans med styrelsen:
• Vad gjorde vi förra året?
• Vad är tänkt att göras kommande år?
• Behöver något göras tidigare än beräknat?
• Kan vi försöka samordna åtgärder?
2. Uppdatering av underhållsplanen. Efter underhållsbesiktningen uppdateras underhållsplanen. De ekonomiansvariga och Riksbyggens tekniska förvaltare sätter prioriteringar utifrån föreningens ekonomi.
3. Besluta och utföra underhåll. Nu är det styrelsens jobb att besluta vilket underhåll som ska utföras under nästkommande år. Riksbyggen hjälper sedan föreningen med utredning och projektering, upphandling och val av entreprenör, produktionsfas samt avslut och garantihantering.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
