Tonåren kan vara obarmhärtiga. Detta gäller i synnerhet alla som lider av oren hud (akne). Det är visserligen en helt normal och naturlig hudåkomma, men det är ingen tröst för ungdomarna som är vana vid att bli retade i skolan.
Vem som helst kan få akne, men det är framför allt pojkar och flickor i puberteten som drabbas. I många fall är problemet mycket lätt att förebygga, men det finns också allvarligare fall som kräver medicinsk behandling.
Hormoner och hudbakterier
Flera faktorer ligger bakom att hårsäckarna täpps till, vilket orsakar inflammationstillståndet. Den ökade produktionen av hormoner under puberteten spelar stor roll. Akne kan också vara ärftlig. Dessutom har vi alla naturligt en bakterie på vår hud som heter Cutibacterium acnes (C. acnes), och det är denna som forskare har tittat närmare på.
Den stora utmaningen har hittills varit att hitta något sätt att behandla de svårare fallen av akne utan biverkningar. Det enda alternativet har varit antibiotika, men de är kända för att orsaka problem som magbesvär, yrsel och ljuskänslighet.
Genetisk justering
En grupp forskare har med stor sannolikhet hittat en lösning på problemet. De har varit inne i "maskinrummet" på C. acnes-bakterien och gjort ett par förändringar så att bakterien frisätter en molekyl som behandlar akne.
Det sker helt enkelt genom att de modifierade hudbakterierna utsöndrar molekylen i den del av huden som reglerar mängden talg. Det är ett oljigt ämne som utgörs av fett och döda fettproducerande hudceller.
Det är viktigt eftersom det är när utsöndrandet av talg blir för högt som hårsäckarna täpps till och akne uppstår.
"Vi har utvecklat en behandling med en målinriktad mekanism som tar tillvara på vad som finns av naturen. Vi har lyckats modifiera en bakterie som redan lever på huden. Vårt fokus har varit behandling av akne, men plattformen kan utökas till flera andra problem", förklarar forskningsledaren Nastassia Knödlseder.
Försöken var framgångsrika
Bakom forskningen ligger en internationell forskargrupp, under ledning av Institutionen för medicin och livsvetenskap (Department of Medicine and Life Sciences – MELIS) vid Pompeu Fabra-universitetet i Spanien.
Det har inte varit någon lätt uppgift, förklarar Nastassia Knödlseder vidare.
"Fram till nu har C. acnes varit något vi betraktade som en mycket svår bakterie att arbeta med. Det var extremt svårt att föra in dna i bakterien och få den att producera eller utsöndra proteiner när vi förde in element i bakteriens arvsmassa”, förklarar hon.
Än så länge har de modifierade hudbakterierna bara testats på möss. Även om experimenten har varit framgångsrika behövs det ytterligare forskning eftersom mössens hudtyp skiljer sig mycket från människans.
Nästa steg blir att testa behandlingen på 3D-modeller av människohud.
Forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.