”AI måste vara en självklar del av läkarutbildningen”

Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) och den pågående samhällsdebatten har nog undgått få. Läkarprogrammet är i dag en övning i att inhämta stora mängder information, se mönster och dra slutsatser utifrån data. En AI skulle kunna göra samma sak snabbare och med högre träffsäkerhet.

Svensk sjukvård präglas av personalbrist, långa vårdköer och avsaknad av specialistkompetens i glesbygden. I patientlagen står det att ”målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. I dag uppnås inte detta mål.

Läs också: Läkarförbundet: AI i vården ska prioriteras

AI skulle kunna vara den svenska sjukvårdens räddning, vilket gör en grundläggande AI-kunskap nödvändig för att framtidens läkare ska kunna kritiskt granska, skapa synergi och optimera användningen av AI inom sjukvården. Detta måste vara en självklar del av läkarutbildningen. Så är det inte i dag.

Implementering av AI som hjälpmedel skulle kunna frigöra tid för empati och mellanmänskliga möten – något av det viktigaste i god sjukvård, då en patient som känner sig sedd och hörd blir trygg och får förtroende för sjukvården. Allt för ofta är detta något som tyvärr måste prioriteras bort i arbetet, då administrationen tar mycket tid och energi. AI är ännu inte bra på att trösta och bemöta, men kan skapa tid och utrymme för läkaren. Genom att ge läkare och läkarstuderande omfattande kunskap om AI och göra användningen till en naturlig del av läkarens arbete, får framtidens läkare möjlighet att göra det som just bara människor kan. 

I nuvarande läkarutbildning ingår i stort sett ingen utbildning alls i AI eller e-hälsa. Detta trots självklarheten att teknik och digitalisering utgör några av hörnstenarna i framtidens vård. Utgörs grunden till detta omoderna förhållningssätt av rädsla för att en läkare som redan från studietid tränar sig i att använda AI får bristfällig medicinsk kunskap, som resulterar i felbehandlingar? Eller härrör motståndet från en rädsla för att bli ersatt av en teknik med till synes obegränsad kapacitet?

Ökad AI-användning kan medföra risk för bristande medicinsk kunskap, samt väcker frågor om juridiskt och moraliskt ansvar. Därför behöver AI-kompetensen tidigt och organiserat inkluderas i läkarutbildningen, så att vi kan säkra en framtid med patientsäker, noggrann vård med bästa möjliga hjälpmedel. När läkaren saknar förståelse för en teknik riskerar tekniken att bli meningslös och i värsta fall farlig.

Dagens synsätt och beröringsskräck när det gäller teknisk förståelse och e-hälsa är inte vägen framåt. Att inte ge läkarstudenter en grundlig utbildning i AI är ungefär lika orimligt som att säga att de inte behöver lära sig att tolka ett EKG. En läkare som saknar förståelse för AI kommer att vara en läkare som varken vågar eller kan implementera den på ett optimalt sätt. Med AI i verktygslådan däremot kan morgondagens läkare kritiskt granska AI-genererade bedömningar, bidra med egen kunskap och sedan fokusera på ett mänskligt bemötande av patienten.

AI kan absolut bidra till trygg och säker vård. Den kan också hjälpa läkaren att spara tid samt förbättra vården allmänt. Det är inte längre en fråga om ifall AI kommer att få en mer självklar roll i läkarens arbete, utan snarare om när och hur så ska ske på bästa sätt.

Dagens läkarutbildning skapar inte den kompetens inom AI och e-hälsa som behövs för att bedriva framtidens vård. Det finns inte utrymme för att, av vana trogen, fortsätta med samma läkarutbildning som sett likadan ut i 50 år. AI-undervisning som en naturlig del av läkarutbildningen är ett måste.

Simon Herulf, student vid läkarprogrammet, Uppsala universitet

Vanja Selander, student vid läkarprogrammet, Uppsala universitet

Nasim Farrokhnia, ordförande i E-hälsoläkarföreningen, en intresseförening i Sveriges läkarförbund