Annons

Annons

Annons

Public service

Utredning vill "effektivisera" public service

Public service ska fortsatt erbjuda ett brett programutbud och vara fredad från politisk detaljstyrning, enligt en ny utredning.

Samtidigt riktar oppositionspartierna hård kritik mot förslagen om hur mycket pengar verksamheten ska få.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tar emot betänkandet från kommitténs ordförande Göran Hägglund.
Öppna bild i helskärmsläge

Annons

Huvuddragen i den utredning som lämnas över av kommittéledaren och tidigare KD-ledaren Göran Hägglund till kulturminister Parisa Liljestrand (M) i dag är ett fortsatt brett och oberoende public service-uppdrag.

"Innehållsuppdraget ska även i fortsättningen vara brett formulerat", slår utredningen fast.

Enligt utredningen ska uppdraget formuleras "med både bredd och spets". Uppdraget innefattar också opartisk och saklig journalistik för hela landet samt "produktioner av hög kvalitet".

Utredningen har också kommit fram till att public service ska vara teknikneutralt och tillgängligt på olika plattformar. Egna plattformar ska dock ha högre prioritet än tidigare.

"Ingen slakt"

Samtidigt finns en öppning mot att slå ihop public service-bolag, och enligt kommittén finns "starka skäl" att utreda frågan om hur public service-verksamheten ska organiseras.

Annons

Annons

"Kommittén föreslår dock att kraven på att SR och SVT ska ha fyra programtjänster (kanaler) ska göras mer flexibla. Det föreslås att företagen ska ges möjlighet att sända minst två och högst fyra kanaler i marknätet", säger utredningen.

Bolagen kommer att få 3 procents höjning av anslag 2026, 2 procents höjning av anslagen 2026–2031 och 1 procent 2031–2032. De senaste åren har bolagen fått 2 procents anslagsökning årligen.

Kommittén bedömer att det under perioden finns "stora möjligheter att effektivisera och rationalisera" och anser därför att det ska ske en "nedtrappning av uppräkningen under tillståndsperioden".

Oppositionspartierna är kritiska och anser att det handlar om nedskärningar.

"Nu befarar vi att public serviceföretagen tvingas göra stora besparingar i programverksamheten”, skriver de i en debattartikel i DN.

"Olika slutsatser"

Hägglund vänder sig dock mot att det skulle handla om ett bantat public service.

– Om man går tillbaka historiskt 20 år så har det normala varit att företagen får en uppräkning av sina medel med två procent per år. Tittar man på den kommande perioden så summeras det till mer än två procent, säger Hägglund.

– Det har förekommit ord som "slakt", men jag tycker att vi ska vara noggranna med vilka ord vi väljer.

Hägglund förklarar att kommittén inte har varit överens om alla punkter.

Annons

– I vissa delar har partierna landat i olika slutsatser, säger han.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) tonar ner oenigheten i kommittén.

– I grund och botten slår betänkandet trots allt fast att vi ska värna public services oberoende och att vi ser till att public service får förutsättningar över tid att kunna verka och utföra sitt viktiga uppdrag.

Fakta

Fakta: Public service-kommittén

I februari 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté med representanter för alla riksdagspartier för att föreslå reglering av public service-uppdraget perioden 2026–2033.

Tidigare KD-ledaren Göran Hägglund är ordförande för kommittén.

I svensk public service – radio och tv i allmänhetens tjänst – ingår SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion.

Annons

Annons

Till toppen av sidan