Elva år gammal separeras Henriette Berthelsen från sina föräldrar och skickas till Danmark. Två år senare sätts hon i danskt internat i Grönlands huvudstad Nuuk. Där kallas hon till skolläkare och får – utan vare sig vetskap eller samtycke – en spiral insatt.

Det blir det första ingreppet av många. Spiralerna gör ont och trillar ut – gång på gång tvingas hon till nya förödmjukande ingrepp.

– Från 13 års ålder fick jag enligt mina journaler nio spiraler insatta, säger hon till nyhetsbyrån AFP.

I över 40 år begraver hon därefter traumat inom sig. Skuld, skam och mammans förmaningar ekar i huvudet: "Säg aldrig emot en dansk". Nu, 66 år gammal, är Berthelsen en av 143 grönländska kvinnor som gjort gemensam sak och stämt den danska staten.

På 1960- och 70-talen utsatte Danmarks regering systematiskt inuitkvinnor i fertil ålder för tvångsingrepp i syfte att reducera födelsetalen. Tusentals fick spiraler insatta utan samtycke, enligt myndigheterna.

– Jag minns hur ont det gjorde, säger Berthelsen till AFP.

De grönländska födelsetalen var bland de procentuellt högsta i världen när spiralkampanjen inleddes. Befolkningen i det autonoma danska territoriet ökade årligen med runt fyra procent, enligt en Amnestyrapport. Utvecklingen blev dyr för Danmark, som betalade stora summor i understöd till sin arktiska provins.

Den så kallade Lippes Loop – ett dubbel-S i polyetenplast, betydligt större än dagens varianter – gav majoriteten av de utsatta kvinnorna bestående men. Många tvingades operera bort livmodern.

– I min klass fanns det flera flickor som aldrig lyckades få barn, säger Henriette Berthelsen.

I ett dokument daterat 1971 hyllar en dansk doktor entusiastiskt kampanjens "framgångar". 1964 föddes 1 674 grönländska barn – tio år senare bara 665, enligt officiell statistik.

– Vissa samhällen hade noll födslar under perioden, säger Mads Pramming, målsägarbiträde i den pågående rättsprocessen, till AFP.

Skandalen har rivit upp koloniala sår. Henriette Berthelsen kallar spiralkampanjen ett folkmord, där den forna kolonialmakten Danmark begick övergrepp mot unga kvinnor och ansåg sig ha rätten att bestämma hur många grönländare som var "för många".

– Det är viktigt att den danska staten tar sitt ansvar, säger hon.

Tidigare i år stämde 143 grönländska kvinnor Danmark för brott mot mänskliga rättigheter, enligt nyhetsbyrån Ritzau. Totalt kräver de 43 miljoner danska kronor i kompensation.