Det var hätsk stämning när den kontroversiella lagen röstades igenom i det georgiska parlamentet. Ledamöterna drabbade samman med både glåpord och handgemäng.

Den nya lagen innebär att alla medier och civilsamhällesorganisationer som är verksamma i Georgien och får mer än en femtedel av sin finansiering från utlandet måste registrera sig hos myndigheterna som aktörer som verkar i främmande makts ärende.

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders är en av dem som kan komma att omfattas.

– Det är ett klart bakslag för demokrati och mänskliga rättigheter, säger Moreta Bobokhidze, som själv deltagit i protesterna utanför parlamentet.

– Vi kommer behöva kämpa hårdare. Jobbet vi gör kommer att förändras. Kanske stoppas helt, men det är för tidigt att säga.

Kritiker menar att lagen är ett sätt för regeringspartiet Georgisk dröm att kullkasta landets försök att bli medlem i EU.

De som stödjer lagen anger skäl som transparens och att förhindra inflytande utifrån på georgisk politik.

– Det handlar inte om transparens. Allt är redan transparent. På alla organisationers sajter finns namn, löner och annan finansiering, säger Moreta Bobkhidze och fortsätter:

– Hur kan man ha transparens om man tystas?

Georgien blev kandidatland till EU år 2023. Om den så kallade agentlagen träder i kraft, vilket den väntas göra inom kort, representerar den en utveckling som går på tvären med flera grundläggande kriterier för att kandidaturen ska kunna leda till ett fullvärdigt medlemskap.