Hoppa till innehållet

Sverige behöver en nationell teknik- och innovationsstrategi

Sverige är ett innovativt och produktivt land där andelen stora världsledande företag i förhållande till folkmängd är unikt. Men Sverige halkar nu efter och det behövs stora förändringar när regering och riksdag under 2024 ska anta en ny forskningsproposition, skriver Erik Ekudden, CTO Ericsson.

Foto: Daniel Roos
Foto: Cornelia Jönsson

Medan andra industriländer offensivt ökar sina relativa investeringar i forskning och innovation har Sverige under lång tid i bästa fall legat kvar på samma nivå. Utan investeringar i takt med andra länder kommer vi med tiden att bli omsprungna, vår konkurrenskraft hämmas och vårt välstånd drabbas.

Inom Ericssons huvudområde, informations- och kommunikationsteknologi (IKT), pågår ett teknologiskt skifte. 5G och i nästa steg 6G kan möjliggöra att hela samhället använder resurser mer effektivt och minskar klimatavtrycken. Internationella och oberoende studier visar att de potentiella miljömässiga vinsterna är mycket stora och att IKT ensamt kan sänka de globala klimatutsläppen med upp till 20 procent till år 2030 om tekniken nyttjas på rätt sätt

5G med hög prestanda öppnar dörren för nya affärsprocesser baserade på automation och AI. Med en digital infrastruktur av världsklass kan vi visa svenskt ledarskap med smartare och energisnålare lösningar inom områden som tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk, gruvdrift, transporter, hälsa, byggande och boende. Ledande och säker digital teknologi är också en grundbult i ett robust och uthålligt samhälle med motståndskraft mot såväl avsiktliga som oavsiktliga störningar.

Vid tidigare teknikskiften har Sverige tillhört tätklungan. När det gäller 5G ligger tyvärr flera viktiga konkurrentländer före oss, i både tillgängliggörande och användande. Detta har gjort att möjligheter för svensk tillväxt och innovation gått förlorade.

5G är dock inte ett passerat kapitel. I Indien pågår den snabbaste 5G-utbyggnaden världen hittills sett, vilket kan bana väg för minskade ekonomiska klyftor, modernisering av det indiska samhället och en mer konkurrenskraftig industri. Sporrade av sina och andras goda erfarenheter från offensiva satsningar på 5G sjösätter nu ett antal ledande industrinationer ambitiösa 6G-program. Tyskland, Finland, Korea, USA, Kina och Indien är bara några exempel. Det är utomordentligt viktigt för framtida svensk konkurrenskraft att Sverige gör motsvarande. Dagens 5G-innovationer är basen för framtiden och således en förutsättning för att 6G-forskningen ska bli framgångsrik och lönsam.

Som land har vi kommit till en punkt där vi måste välja forskningsområden som bör stärkas för att vi ska kunna hävda oss i den globala konkurrensen. Näringslivet och staten behöver jobba tätt tillsammans för att skapa och genomföra en nationell strategisk plan för teknik och innovation. Planen behöver ha ett brett parlamentariskt stöd för att forskningsinstitutioner och företag ska kunna lita på att de beslut som fattas är varaktiga. 

För forskningspropositionen föreslår Ericsson således:

Upprätta och genomför en nationell teknik- och innovationsstrategi. Strategi är att välja bort och fokusera på områden där vi kan bli ledande. Att sprida statliga medel tunt och brett över allt för många lärosäten skapar varken nationell konkurrenskraft eller akademisk excellens.

Öka de statliga investeringarna i forskning och innovation. Sveriges nuvarande nivå, 3,3 procent av BNP i privata och offentliga investeringar i forskning och innovation, är otillräcklig och behöver öka med minst en procentenhet för att ligga i paritet med andra ledande innovationsländer.

Vidta kraftfulla åtgärder för att främja personalrörlighet och livslångt lärande. De ekonomiska villkoren och meritmässiga incitamenten i akademin utgör i dag hinder för ett aktivt utbyte med industrin.

Kraftigt öka antalet som utbildar sig inom matematik, naturvetenskap och teknik, och särskilt inom delområdet IKT. För att klara industrins kompetensbehov och den gröna omställningen behöver utexamineringen inom STEM-utbildningar öka med minst 50 procent under en femårsperiod.

Välriktade statliga satsningar på behovsmotiverad forskning och innovation är en utomordentlig god affär för skattebetalarna, studier visar sju gånger pengarna åter. Låt den kommande forskningspropositionen visa en kraftigt höjd svensk ambitionsnivå.

Erik Ekudden, CTO Ericsson

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från RiksbyggenAnnons

Snart dags för årsstämma – fem tips för att säkra ekonomin i din BRF

Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.
Elin Rydbäck är Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning.

Höjda räntor och stigande energipriser har slagit brett mot ekonomin. Även många bostadsrättsföreningar genomgår just nu ett stålbad. Men enligt Elin Rydbäck, Riksbyggens specialist på ekonomisk förvaltning, finns det flera sätt att ta kontroll över föreningens ekonomi under 2024.

– Det är verkligen inte för sent att börja nu – tvärtom, säger hon.

EXTERN LÄNK: Så kan Riksbyggen underlätta ekonomin i er BRF. 

Att sitta i en BRF-styrelse har varit mer utmanande än vanligt de senaste åren. Räntorna har stigit, elpriserna har varit volatila och de generella kostnadsökningarna har märkts på alltifrån städavtalet till hissjouren. Dessutom kanske lokalhyresgästerna har haft problem med att betala en hyra som föreningen egentligen skulle behöva höja.

– Ingen har nog missat att det varit extra tufft för många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Och även om inflationen nu är på väg ner så innebär det inte att kostnaderna sjunker, bara att de inte stiger lika snabbt, säger Elin Rydbäck.

Hög tid att börja nu

Med 2023 i ryggen är det snart dags för årsstämma för Sveriges bostadsrättsföreningar. Enligt SCB har den genomsnittliga utlåningsräntan till svenska bostadsrättsföreningar långt mer än fördubblats på mindre än två år. Och även om räntetoppen kan vara nådd, sitter många föreningar med bundna lån som snart ska omförhandlas – till klart högre nivåer än för några år sedan.

– Kostnaderna kommer med andra ord att fortsätta öka kommande år, särskilt räntekostnaderna om man har lån som ska omförhandlas. För de föreningar som inte redan tagit ett långsiktigt grepp på sin ekonomiska planering så är det hög tid. Men det är verkligen inte för sent, tvärtom är det här arbetet extra värdefullt just nu.

Riksbyggen sköter den ekonomiska förvaltningen åt nästan 3 000 bostadsrättsföreningar i Sverige. Enligt Elin Rydbäck har dessa föreningar i allmänhet stått starka i turbulensen. Och det beror på att man arbetat väldigt långsiktigt med ekonomin.

– En bostadsrättsförening är på många sätt som vilket företag som helst. Föreningen har utgifter och inkomster och måste planera hållbart och långsiktigt. I de föreningar som vi hjälper så gör vi det på flera olika sätt, och kan se att föreningarna har gått in med en stabil ekonomi – ett långsiktigt sparande, god likviditet och fortsatt amortering.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Riksbyggens fastighetsförvaltning. 

EXTERN LÄNK: Här finns Riksbyggens fastighetsförvaltning – hitta din ort 

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera