Hoppa till innehållet

Sverige behöver en nationell teknik- och innovationsstrategi

Sverige är ett innovativt och produktivt land där andelen stora världsledande företag i förhållande till folkmängd är unikt. Men Sverige halkar nu efter och det behövs stora förändringar när regering och riksdag under 2024 ska anta en ny forskningsproposition, skriver Erik Ekudden, CTO Ericsson.

Foto: Daniel Roos
Foto: Cornelia Jönsson

Medan andra industriländer offensivt ökar sina relativa investeringar i forskning och innovation har Sverige under lång tid i bästa fall legat kvar på samma nivå. Utan investeringar i takt med andra länder kommer vi med tiden att bli omsprungna, vår konkurrenskraft hämmas och vårt välstånd drabbas.

Inom Ericssons huvudområde, informations- och kommunikationsteknologi (IKT), pågår ett teknologiskt skifte. 5G och i nästa steg 6G kan möjliggöra att hela samhället använder resurser mer effektivt och minskar klimatavtrycken. Internationella och oberoende studier visar att de potentiella miljömässiga vinsterna är mycket stora och att IKT ensamt kan sänka de globala klimatutsläppen med upp till 20 procent till år 2030 om tekniken nyttjas på rätt sätt

5G med hög prestanda öppnar dörren för nya affärsprocesser baserade på automation och AI. Med en digital infrastruktur av världsklass kan vi visa svenskt ledarskap med smartare och energisnålare lösningar inom områden som tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk, gruvdrift, transporter, hälsa, byggande och boende. Ledande och säker digital teknologi är också en grundbult i ett robust och uthålligt samhälle med motståndskraft mot såväl avsiktliga som oavsiktliga störningar.

Vid tidigare teknikskiften har Sverige tillhört tätklungan. När det gäller 5G ligger tyvärr flera viktiga konkurrentländer före oss, i både tillgängliggörande och användande. Detta har gjort att möjligheter för svensk tillväxt och innovation gått förlorade.

5G är dock inte ett passerat kapitel. I Indien pågår den snabbaste 5G-utbyggnaden världen hittills sett, vilket kan bana väg för minskade ekonomiska klyftor, modernisering av det indiska samhället och en mer konkurrenskraftig industri. Sporrade av sina och andras goda erfarenheter från offensiva satsningar på 5G sjösätter nu ett antal ledande industrinationer ambitiösa 6G-program. Tyskland, Finland, Korea, USA, Kina och Indien är bara några exempel. Det är utomordentligt viktigt för framtida svensk konkurrenskraft att Sverige gör motsvarande. Dagens 5G-innovationer är basen för framtiden och således en förutsättning för att 6G-forskningen ska bli framgångsrik och lönsam.

Som land har vi kommit till en punkt där vi måste välja forskningsområden som bör stärkas för att vi ska kunna hävda oss i den globala konkurrensen. Näringslivet och staten behöver jobba tätt tillsammans för att skapa och genomföra en nationell strategisk plan för teknik och innovation. Planen behöver ha ett brett parlamentariskt stöd för att forskningsinstitutioner och företag ska kunna lita på att de beslut som fattas är varaktiga. 

För forskningspropositionen föreslår Ericsson således:

Upprätta och genomför en nationell teknik- och innovationsstrategi. Strategi är att välja bort och fokusera på områden där vi kan bli ledande. Att sprida statliga medel tunt och brett över allt för många lärosäten skapar varken nationell konkurrenskraft eller akademisk excellens.

Öka de statliga investeringarna i forskning och innovation. Sveriges nuvarande nivå, 3,3 procent av BNP i privata och offentliga investeringar i forskning och innovation, är otillräcklig och behöver öka med minst en procentenhet för att ligga i paritet med andra ledande innovationsländer.

Vidta kraftfulla åtgärder för att främja personalrörlighet och livslångt lärande. De ekonomiska villkoren och meritmässiga incitamenten i akademin utgör i dag hinder för ett aktivt utbyte med industrin.

Kraftigt öka antalet som utbildar sig inom matematik, naturvetenskap och teknik, och särskilt inom delområdet IKT. För att klara industrins kompetensbehov och den gröna omställningen behöver utexamineringen inom STEM-utbildningar öka med minst 50 procent under en femårsperiod.

Välriktade statliga satsningar på behovsmotiverad forskning och innovation är en utomordentlig god affär för skattebetalarna, studier visar sju gånger pengarna åter. Låt den kommande forskningspropositionen visa en kraftigt höjd svensk ambitionsnivå.

Erik Ekudden, CTO Ericsson

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från QuickbitAnnons

Snabba betallösningar får kryptobolaget att växa snabbt

Svenska fintechbolaget Quickbit växer just nu snabbt tack vare sina lösningar för e-handlare som vill ta betalt i kryptovaluta eller endast nyttja fördelarna med blockkedjan i sina betalningar.

– Vi har en stark produktportfölj som är mycket konkurrenskraftig även internationellt, säger Daniel Sonesson, vd för Quickbit.

Läs mer på Quickbit.com 

Globaliseringen och den ökande e-handeln har skapat en växande efterfrågan på betalningar och överföringar som dels är säkra, men också snabba och smidiga. För att möta framtidens efterfrågan grundades Quickbit 2016 och man har nu byggt upp ett ekosystem av lösningar som underlättar för människor och företag att använda kryptovaluta i sin vardag.

– Vi är duktiga på att utnyttja fördelarna med blockkedjan som ger trygga och hackningsfria betalsätt. Blockkedjan möjliggör omedelbara internationella överföringar mellan människor till låga kostnader, och växling mellan olika valutor till minimala avgifter. Det är även möjligt att följa hur kryptovalutan har bytt ägare, säger Daniel Sonesson.

Snabba överföringar

Quickbits produkter hjälper handlare att kunna få pengarna på kontot i samma ögonblick som de säljer sin vara, understryker Daniel Sonesson.

– Våra lösningar innebär att handlarna inte ens behöver hålla på med kryptovalutan själva. Vi kan sköta det ”jobbiga” som kryptovaluta kan innebära och sköta växlingen till deras nationella valuta.

Hela sex procent av svenskarna har investerat i kryptotillgångar, enligt Finansinspektionens rapport ”Hushållens ekonomi” (2023). Globalt växer antalet kryptoägare kraftigt. För Quickbit märks det ökande intresset tydligt - bolaget befinner sig just nu i en stark tillväxtperiod. 

– Vi har genomgått ett intressant år där vi har fortsatt att utveckla vårt erbjudande. Vi ser att en allt större bredd av företag blir mer och mer nyfikna på att jobba med oss eftersom de ser att våra produkter fungerar.

Daniel Sonesson, VD för Quickbit
Daniel Sonesson, VD för Quickbit

Många marknader ger tillväxt

– Vi satsar på en fortsatt stark, global tillväxt. Vi rör oss i en riktning nu där vi ser att intresset för vår produktportfölj bara ökar. Inom några år kommer Quickbit att vara en av de stora dominanterna internationellt som hjälper allt fler branscher och stora globala kunder att förse sina slutkunder med ännu smidigare och säkrare betalningssystem.

En viktig nyckel till framgången är att bolaget jobbar mot många olika marknader, framhåller Daniel Sonesson:

– Våra lösningar begränsas inte av landsgränser vilket gör att vi kan expandera geografiskt i hög takt till alla marknader där kryptovaluta är tillåtet.

– Vi har unika produkter som hjälper handlarna att kunna nå en alltmer växande kundgrupp av människor som förfogar över digitala tillgångar, som till exempel kryptovaluta. Det gör att de plötsligt kan nå en marknad som de inte tidigare har nått.

Förutom att erbjuda en produktportfölj riktad mot handlare i alla branscher som vill ta betalt i kryptovaluta har Quickbit även utvecklat lösningar riktade mot konsumenter.

Skalbar affärsmodell

– För oss innebär det ökade möjligheter för tillväxt när allt fler människor och handlare på fler marknader använder våra lösningar.

Daniel Sonesson säger att tillväxt visserligen kan vara utmanande, men att han känner en trygghet även under det höga tempot framåt tack vare Quickbits affärsmodell. 

– Den är skalbar och lönsam i grunden. Det innebär att vi kan växa i hög takt utan att göra större investeringar, vilket gör att vi kan fortsätta vara lönsamma trots stark tillväxt.

Läs mer på Quickbit.com

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Quickbit och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera