Hon kämpade för rättvis bodelning – i fem år

I fem år kämpade Sara för en rättvis bodelning när hon skildes från sin man, som enligt henne medvetet förhalade processen.

Hon är inte ensam – utdragna bodelningar används som ekonomiskt våld av dem som vill fortsätta kontrollera sin partner, enligt forskare.

– Det är en arena som ger väldigt mycket verktyg för förövare.

Så beskriver Sara Skoog Waller, forskare om könsrelaterat våld vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet, bodelningsprocessen i Sverige.

Bodelning innebär att man delar upp egendomen mellan sig och sin partner, exempelvis vid skilsmässa. Kan man inte enas kan tingsrätten utse en bodelningsförrättare som ska få parterna att komma överens, men som också kan tvinga fram en bodelning om en överenskommelse är omöjlig.

Om en part inte vill delta och förhalar är det dock svårt att komma framåt. Det kan göra att den andra parten i åratal får mycket av sina tillgångar frysta, då det saknas en tidsgräns för hur länge bodelning kan pågå.

Samtidigt som tillgångar blir frysta kan man behöva betala både för den gemensamma bostaden, för en ny bostad och för juristkostnader som processen medför.

”Könsrelaterat våld”

Sara Skoog Waller säger att vissa skuldsätts enormt och blir oförmögna att klara grundläggande behov, både för sig själva och sina barn. Hon ser i sin forskning hur ett medvetet förhalande används av våldsutövande partner för att utöva kontroll långt efter ett uppbrott.

Att det är just kvinnor som främst utsätts beror på att de ofta är ekonomiskt svagare, säger hon.

– Därför ser vi det här som en fråga om könsrelaterat våld. Men det handlar lika mycket, menar jag, om ett samhällssystem som tillåter det här ”eftervåldet” att fortsätta.

Slog mot ekonomin

En av alla kvinnor som fastnat i en utdragen bodelning är Sara, som i dag driver nätverket Skilsmässoliv.

– Det stod snabbt klart att det inte fanns någon vilja att göra en rättvis fördelning, säger Sara, som uppger att ex-maken bland annat förhalade genom att inte svara på kallelser.

Processen pågick i fem år innan de till slut nådde en överenskommelse i rätten.

– Jag hade möjlighet att fortsätta driva det, men det påverkade min ekonomi väldigt mycket.

Andra orkar inte hålla i på det viset.

– Jag har träffat väldigt många som blir utslängda utan någonting, som inte kan kämpa för sina rättigheter och där det påverkar barnen. Det är sorgligt och smärtsamt, säger Sara, som är tacksam för att hon inte lät sig nötas ned.

– Jag ville kämpa för att rätt ska vara rätt, för min självkänsla och för att inte bli bitter.

Ska utredas

Advokaten Alexandra Lyckman arbetar med bodelningstvister, bland annat som bodelningsförrättare. Hon säger att det finns få skarpa verktyg att ta till vid förhalning.

Det är förvisso möjligt att ansöka i domstol om vite för den som inte deltar alls, men inte om någon bara förhalar. En bättre ordning vore om förrättaren själv kunde utdela sanktioner, anser hon.

Utöver lagändringar måste medvetenheten öka hos myndigheter, anser Sara Skoog Waller.

– Det behövs mer kunskap om hur ekonomiskt våld och bodelningsprocesser används i det här eftervåldet.

Frågan har debatterats i riksdagen och regeringen har lovat att utreda behov av eventuella lagändringar.

”Vi arbetar för att tillsätta en utredning under året”, uppger Caroline Opsahl, pressekreterare för justitieminister Gunnar Strömmer (M).