Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Uefa

Spelet bakom Uefa-kongressen: ”Katastrof”

I morgon samlas Uefa för kongress i Paris.

Efter anklagelser om en ”power grab”, rekryteringar av vänner och publikskandaler finns ett missnöje med presidenten Aleksander Ceferin.

Nu splittrar synen på hans ledarskap Skandinavien.

På ena sidan: Sverige och Danmark. På den andra: Norge.

– Min uppfattning är att vi har hittat mer samsyn längs vägen, säger Andrea Möllerberg.

Är den sista bengalen kastad?
Fredrik Reinfeldt och Andrea Möllerberg.
Foto: Jesper Zerman/Bildbyrån

Nyheten skakade om den europeiska fotbollen.

Den kroatiske legendaren Zvonimir Boban sa upp sig från sitt jobb som fotbollschef hos Uefa – och inte av vilken anledning som helst. 

Boban, som tidigare setts som en nära medarbetare till presidenten Aleksander Ceferin, lämnade i protest mot det förslag som slovenen tagit initiativ till inför Uefa-kongressen i Paris. 

I ett öppet brev som publicerades för två veckor sedan kallade Boban förslaget för en ”katastrof”.

”Om jag skulle acceptera ett beslut som är så här svårt och fel, och vända bort huvudet från det, skulle jag gå emot principer och värderingar som jag har en djup tro på”, skriver han.

Kroaten är inte ensam om att vara skeptisk. Ceferins drag skapat oro på flera håll i Europa. 

Vad det handlar om? 

En möjlighet för den 56-årige slovenen, som tillträdde 2016, att sitta kvar som president längre än tre mandatperioder, i totalt 15 år. Det skulle innebära att han överskrider den maxgräns han själv införde. 

Förslaget avslöjades av brittiska medier under december efter att Englands representant i Uefas exekutivkommitté, David Gill, reagerat under ett internt möte. Rubrikerna då handlade om ”inbördeskrig” i Uefa.

Men att Ceferin har massivt stöd inför kongressen i Paris råder ingen tvekan om. De som är skeptiska ser för liten vinning i att sätta sig på tvären.

I bakgrunden döljer sig samtidigt större frågor. Kritiken mot Uefa:s president har vuxit på flera håll på senare år och splittrat inställningen till honom.

Det märks även i Skandinavien.

I ett allt mer laddat politiskt maktspel glider Sverige, Danmark och Norge åt olika håll.

Ökande kritik mot Ceferin

Vem är Aleksander Ceferin?

Advokatens väg till presidentposten i Uefa har omgärdats av frågetecken från början. 

När han utsågs till ordförande för det slovenska fotbollförbundet 2011 saknade han erfarenhet av styrelsearbete inom professionell fotboll. Fem år senare, 2016, röstades han fram som ny president i Uefa.

Sverige var, efter en serie möten med Ceferin under våren, tillsammans med sina skandinaviska grannländer först i hela Europa med att ställa sig bakom den då okände slovenens kandidatur. 

Enligt norska Josimar lockades SvFF av löften om att dåvarande ordföranden, Karl-Erik Nilsson, skulle få positionen som vicepresident i Uefa, vilket han också fick under 2017. Själv nekar Nilsson till en uppgörelse.

De nordiska ländernas stöd fick snart sällskap av en lång rad östeuropeiska nationsförbund, bland annat Rysslands. 

56-årige Aleksander Ceferin.
Foto: Thomas Haesler/TT

När Ceferin väl efterträdde Michel Platini var det med förhoppningar om en mer transparent organisation och ett avbrott från den våg av skandaler som plågat Uefa så väl som Fifa åren innan.

På senare år har slovenens styre dock ifrågasatts allt mer.

Rekryterat många från Slovenien 

Många frågetecken flöt upp till ytan i samband med Champions League-finalen 2022, som urartade i våld, kaos och trängsel. 

I februari samma år hade en säkerhetskonsult, Steven Frosdick, sagt upp sig och klagat på att säkerhetsavdelningen plågades av vänskapskorruption.

Förra året publicerade The Guardian anklagelser om korruptionstendenser inom Uefa. Även den norska tidningen Josimar har berättat hur personer som antingen jobbade med Ceferin på det slovenska förbundet eller deltog i hans valkampanj till Uefa har fått jobb hos organisationen.

Zeljko Pavlica, Ceferins bäste vän, lade beslag på jobbet som Uefa:s säkerhetschef utan att någon formell rekryteringsprocess ägde rum.

Slovenen Luka Zajc fick jobb som chef för Uefa:s högkvarter i Schweiz och blev senare chef för Corporate Affairs. Han var partner till Ceferin på advokatfirman i Lublijana. 

Petra Stanonik Bosnjak, en domare och branschkollega med personliga kopplingar till Ceferin, fick en nyckelroll i organisationen 2019.

 Ales Zavrl, Ceferins högra hand på förbundet i Slovenien, fick jobb i Uefa:s ”Club licensing committee”. 

Vladimir Sajn och David McDowell Zur, två före detta domare fick jobb i två kommittéer och har varit matchdelegater på europeiska cupmatcher. De driver ett låneföretag i Ljubljana tillsammans.

Ilija Kitic, som också var en del av Ceferins kampanjorganisation, fick jobb som rådgivare åt Uefa:s generalsekretare.

Sverige stöttar: ”Hans ordförandeskap är bra”

Svenska fotbollförbundet bestämde sig för att stötta Ceferins reformförslag i förra veckan, vilket Expressen kunde berätta om i torsdags.

Det kom inte som någon överraskning. 

Förbundet har haft en Ceferin-vänlig inställning under hela slovenens tid vid makten. 

Karl-Erik Nilsson och det danska förbundets ordförande, Jesper Möller, har båda stått presidenten nära sedan de valdes in i exekutivkommittén och klev gemensamt upp på scenen för att föreslå omval av honom på kongressen 2023. 

I höstas tvingades Nilsson avgå från rollen som ordförande i Riksidrottsförbundet efter att ha stöttat ett Ceferin-förslag om att åter öppna upp ungdomsturneringar för ryska lag, som portats sedan invasionen av Ukraina 2022. 

Under vintern har förbundsstyrelsen haft slovenens förslag om förlängd mandatperiod uppe för diskussion vid flera tillfällen. Bland annat redogjorde chefsjuristen Tobias Tibell för att det rent juridiskt inte finns något att anmärka på i förändringen. 

Till slut fattades ett officiellt beslut om att ställa sig bakom det.

– Vi stöttar också Aleksander Ceferin. Hans ordförandeskap är bra för oss i Sverige och Norden, sa generalsekreteraren Andrea Möllerberg.

Norge tvekar på att stötta förändringen

Enligt uppgifter till Expressen delar frågan opinionen i svensk fotbolls maktskikt. Personer som vi talat med uttrycker oro inför vad draget innebär för Uefa och ifrågasätter vad Sverige tjänar på att hålla sig lojala mot Uefa-ledningen. Vad man i själva verket får ut av platsen i exekutivkommittén ifrågasätts också.

Även Danmark, med Jesper Möller som förbundsbas, ger Ceferin sitt stöd. Möller ingår precis som Nilsson i Uefa:s exekutivkommitté. 

Norges förbundsordförande Lise Klaveness.
Foto: Marius Simensen/Bildbyrån

Norge, med sin förbundsordförande Lise Klaveness i spetsen, tvekar däremot in i det sista. 

I flera intervjuer den senaste veckan har Klaveness – som uppges ha en bra arbetsrelation med Ceferin – betonat att hon inte vill fokusera på presidenten som person, men att hon och det norska förbundet vill känna sig säkra på att förändringen inte inskränker demokratin. Hon har även uttryckt tvivel för om det är ”värt att ta kampen” i en fråga som de vet är avgjord.

Att det finns spänningar mellan de nordiska förbunden har märkts flera gånger de senaste åren. Bland annat reagerade Jesper Möller negativt på Klaveness berömda tal i Doha, då hon riktade hård kritik mot Fifa i frågor om mänskliga rättigheter.

Inför kongressen i Paris har förbundens olika inställning återigen gjort sig påmind.

Källor till Expressen beskriver hur det norska förbundet försökt involvera det svenska och danska förbundet i en kritisk dialog om Ceferins förslag för att gemensamt utvärdera vad skandinavisk fotboll har att vinna på förändringen.

Responsen har dock varit sval. I stället har viss irritation uppstått från flera håll.

Andrea Möllerberg medger att Norge haft en annan inställning i frågan

– Vi har suttit tillsammans och haft egna nordiska möten. Fredrik (Reinfeldt) har haft möten med Lise Klaveness och diskuterat. Vi har haft dialog och diskussion med Norge om den här frågan, säger hon.

– Inledningsvis skilde sig säkert inställningen, men när underlaget väl kom ut har vi närmat oss varandra. Sedan kan man ha olika argument. Jag vet inte vad Norge kommer rösta. Min uppfattning är att vi har hittat mer samsyn längs vägen.

Uefa:s kongress inleds klockan 09.30 på torsdag i Paris. 

Senare samma dag lottas även grupperna till herrarnas Nations League.

Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.